Villaägarna: Vi kräver att ni tar strid för sänkta elpriser

Marginalpriset på el i våra grannländer kan inte längre sätta priset på el i Sverige. Byt prismodell för svensk elkonsumtion och låt oss betala svenska priser på svensk el.

Sedan en tid tillbaka är elpriset i södra Sverige, eller vad som i energipolitiska sammanhang kallas för elområde 3 och 4, ofta i närheten av priserna i Tyskland och Danmark. Det beror på att det efter stängningarna av sex kärnreaktorer sedan 1999 numera produceras relativt lite el i södra Sverige. Men det beror också på att överföringskapaciteten från norra Sverige drabbas när stabil elproduktion i elområde 3 inte längre finns. 

När det blir ont om el i södra Sverige ökar därför priserna, även om Sverige samtidigt har överskott i andra delar som kan exporteras. Priset på el i södra Sverige blir därför detsamma som den sist producerade kilowattimmen för att möta exportbehovet.   

Det finns EU-rättsliga experter som menar att den marginalprismodell som tillämpas idag har brister i den uppkomna situationen men omöjligt kan ändras av juridiska skäl. Villaägarnas Riksförbund kan inte i nuläget göra en sådan bedömning. Men vi vet att olika EU-länder har lite olika lösningar och vi noterar att nya signaler kommit från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den tyska regeringen, vad gäller nationella prismodeller för el.  

Vi kräver att den svenska regeringen gör allt i sin makt för att ändra den rådande situationen och vi menar att en alternativ modell inte alls bör leda till att Sverige exporterar mindre el till våra grannländer.  

Efter valet måste den svenska regeringen helt enkelt resa till Bryssel och kräva en annan tingens ordning.  

När elpriset är 5–6 kronor i elområde 3 och 4 gör de svenska elproducenterna orimliga vinster eftersom det bara kostar dem en bråkdel av det priset att producera elen. Likaså får staten stora momsintäkter från dessa höga priser. Alltsammans betalas av allt mer pressade konsumenter. 

Den ursprungliga tanken med avdelade elområden i Sverige från 2011 var att höga priser skulle stimulera investeringar i ny elproduktion. Nu vet vi att det inte blev så. 

Man måste till och med fråga sig hur mycket mer ny elproduktion som faktiskt skulle krävas i södra Sverige innan elpriset där skulle börja divergera från det tyska med nuvarande prismodell. Den kontinentala elkonsumtionen kan vi nämligen betrakta som oändligt stor. Det är överföringskapaciteten till dessa länder – det vill säga kablar över Östersjön – som sätter gränsen för prisharmonieringen.  

En alternativ prismodell har presenterats av Bengt Ekenstierna, tidigare vd på Eon Gas. I korthet går hans modell ut på att ett svenskt jämviktspris på el sätts först utifrån förväntad inhemsk efterfrågan och produktion. Därefter exporteras överskottsproduktion till ett exportpris som Nordpool sätter. Vi får två elpriser. Men våra grannländer får köpa lika mycket el.  

Men istället för att ta betalt 4–5 kronor per kWh för elen får svenska elproducenter nöja sig med prisnivån som rådde 2020-2021 från de svenska konsumenterna samtidigt som man kan exportera el till andra priser som alltjämt ger incitament att investera i ny elproduktion.  

Den traditionella prismodellen bygger på tanken att producenterna ska konkurrera om att få sälja el. Den el som är dyrast att producera ska konkurreras ut.  

När vi i Sverige efter en rad mindre genomtänkta energipolitiska beslut lagt ner planerbar elproduktion i södra Sverige befinner vi oss inte längre i en situation där konkurrenskrafterna väljer bort dyr el.  

Detta fungerar inte längre. Svenska elkonsumenter kan inte längre utsättas för en fallerad prismodell. Den behöver reformeras eller bytas ut!   

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.