Senast 2050 ska Europa bli världens första koldioxidneutrala kontinent. För att nå målet kom den ”europeiska gröna given”, ett paket med politiska initiativ för att uppnå ett klimatneutralt Europa. En del av det är att energieffektivisera byggnader i EU-länder.
För Sveriges del innebär det att 46 procent av landets bostäder måste renoveras för att uppnå energiklass D senast år 2033. 2050 ska samtliga byggnader uppnå energiklass A, oavsett om det är torp från 1800-talet eller radhus från 60-talet. Målsättningarna blir sannolikt en mycket dyr historia för Sveriges husägare.
Dyr renoveringssmäll för villaägare
Enligt Villaägarnas uträkning kommer det att kosta cirka 550 000 kronor för den som äger ett hus på 100 kvadratmeter i energiklass G att få den till energiklass D. Åtgärder som sannolikt behöver utföras är att tilläggsisolera vind och ytterväggar, byta fönster och ventilation.
Renoveringssmällen mot svenska småhusägare är orimlig, menar Villaägarnas samhällspolitiska expert Jonathan Lindgren.
- Svenska byggnader är redan idag så gott som utsläppsfria. I EU är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser för uppvärmning och nerkylning av bostadshus cirka 700 kilo växthusgaser per person och år. I Sverige är motsvarande utsläpp endast 26,2 kilo. Det utgör inte ens fyra procent av genomsnittet, säger Jonathan Lindgren och fortsätter:
Det aktuella direktivet från Bryssel bygger på två ben, dels att minska energiförbrukningen vilket är vad vi för närvarande mäter. Det andra benet är klimatprestandan – vad vår energiförbrukning medför för konsekvenser för utsläppen av koldioxid. Sveriges nuvarande sätt att energiklassificera byggnader tar dock inte hänsyn till att våra fastigheter har så pass hög klimatprestanda.
Europeiska villaägare prioriterar redan energieffektivisering
- Att tvinga hushåll vars ekonomi redan är ansträngd till dyra renoveringar är att forcera en utveckling och kräva för mycket. Villaägare runtom i Europa är redan väldigt angelägna om att energieffektivisera. Man gör så gott man kan utifrån sin plånbok, särskilt efter att ha sett hur elpriserna kan slå. Att införa politiska piskor i det här läget är väldigt onödigt, säger Jonathan Lindgren.
Energiklassningarna i Sverige är dessutom redan mycket strängare än i övriga EU-länder. Det betyder att svenska byggnader kommer behöva renoveras till en ännu högre standard.
För att färre byggnader ska tvingas till överdrivna renoveringar har regeringen gett Boverket i uppdrag att se över energiklassningen innan EU-direktivet träder i kraft, vilket sannolikt sker vintern 2024.
EU:s krav måste anpassas efter Sveriges förutsättningar
- Villaägarna kräver att den svenska regeringen i de återstående förhandlingarna kring direktivets utformning är tydlig med att direktivet anpassas efter nationella förutsättningar. Bara då kan energi- och klimatmål nås på ett samhällsekonomiskt vettigt sätt. Vi välkomnar också en omklassning från Boverket som tar fasta på både klimatprestanda och som energiprestanda i det svenska fastighetsbeståndet.
