Märta Stenevi menar också att vi har en ”byggtradition som är väldigt cementberoende”. Detta sägs av en minister, vars parti (MP) arbetar för en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens nationella plan för vindkraften handlar det om inte mindre än 4 165 vindkraftverk. Vart och ett behöver ett fundament på cirka 550 kubikmeter betong och stålarmering. Samma parti vill bygga en höghastighetsjärnväg genom Sverige, vilket också kräver betong.
Vindkraft, höghastighetståg och flerbostadshus kräver betong
Inom ministerns eget område – bostadspolitiken, arbetar Miljöpartiet hårt för flerbostadshus. Som stadsbyggnadskommunalråd i Malmö arbetade Märta Stenevi för förtätning och byggande på höjden. Byggandet av flerbostadshus subventioneras av staten med tre miljarder kronor per år vilket Miljöpartiet brukar framhålla som ”sin” reform.
Ungefär 50 procent av en bostadsbyggnads koldioxidutsläpp över 50 år sker under byggstadiet. Det visar studien ”Byggandets klimatpåverkan” (Nr B 2260) från IVL Svenska Miljöinstitutet. Höga flerfamiljshus av betong är inte särskilt miljövänliga även om de möjligen minskar behovet av transporter.
Även om det finns exempel på flerbostadshus med många våningar som är byggda med trästomme så är det allra vanligaste att flerbostadshus byggs med betongstomme.
Vindkraft, höghastighetståg och flerbostadshus. Alla kräver de betong, men detta byggmaterial vill Märta Stenevi alltså reglera bort på grund av hög klimatpåverkan.
Småhus kan fungera som kolsänkor
En boendeform som kräver betydligt mindre betong är småhus och i synnerhet de som är byggda av trä. Småhus i trä fungerar som så kallade kolsänkor, då trä absorberar och binder koldioxid från atmosfären. Vill man göra en ärlig klimatinsats i bostadssektorn bör man därför underlätta för byggandet av fler småhus i trä. Det är för övrigt något som svensk byggindustri är exceptionellt duktig på.
Motargumentet blir då att småhusområden inte är transporteffektiva. Detta påstås senast i Märta Stenevis egen utredning (Stärkt planering för en hållbar utveckling SOU 2021:23) som mycket riktigt vill se ökad förtätning och ha bort privatbilism trots elektrifieringen av fordonsflottan.
De flesta vill bo i småhus
Hela 75 procent av hushållen vill helst bo i småhus (TMF, Sifo, 2019). Trots detta motarbetas småhusbyggande. Motarbetandet av småhus från politisk nivå och subventionerandet av hyresrättsbyggande har fått effekt. Av de 54 500 bostäderna som byggdes 2020 var endast 11 000 småhus – det vill säga 20 procent. Det går helt i otakt med vad svenska hushåll faktiskt önskar. Mycket riktigt stiger priserna på småhus på grund av hög efterfrågan och brist på småhus.
Prisökningar leder till höjda taxeringsvärden
Prisökningarna leder i sin tur till ökade taxeringsvärden och stigande fastighetsskatt. En skatt som är djupt orättvis då ett enkelt klimatsmart småhus i trä värt 1,5 miljoner kronor innebär 8 524 kronor i fastighetsskatt, medan en lägenhet för 5 miljoner kronor innebär 1 459 kronor i skatt. Den småhusägare som förbättrar sitt hus så att det blir mer klimatsmart höjer också sitt taxeringsvärde – och får högre skatt.
Dessa saker borde bostadsministern fundera över snarare än att försöka reglera bort betong.
