Med hänsyn till samhällsspridningen av covid-19 (Corona) kan öppettider och svarstider ändras med kort varsel.

Villaägarna bevakar utvecklingen noga och följder de rekommendationer som utfärdas av regering och myndigheter. Vi ber om förståelse för ovan nämnda åtgärder.

Graf med siffror på skärm
Taktoppar från villaområde i Örebro
Graf med siffror på skärm

Analys: Priserna på småhus faller

Den pågående pandemin har nu börjat påverka huspriserna negativt. Enligt prisdata från Booli Pro har priserna under den senaste månaden minskat med 4 procent i Stormalmö. I Storstockholm backar priserna med 2,9 procent. Priserna faller dock ännu inte i hela landet. I norra Sverige ökade småhuspriserna med 3,1 procent.

Som vi skrivit i tidigare analyser brukar priserna falla under kriser. Hur djupt fallet blir beror på hur samhällsekonomin i stort påverkas. Och där ser det dessvärre dystert ut. När varslen låg som högst under 90-talskrisen varslades 22 000 på en månad. Vid finanskrisen 2008 låg den värsta månadssiffran på 19 900. I mars i år varslades betydligt fler, hela 36 800 personer.

Bopriser.png

Regeringen stöttar företagen

Regeringen gör insatser för att mildra krisens effekter på landets företag. Det är bra och nödvändigt för att förhindra att varsel omsätts i uppsägningar. Dock förefaller vissa satsningar ogenomtänkta. SVT rapporterade exempelvis den 4 maj hur några av de största svenska börsbolagen delar ut miljarder till aktieägarna, samtidigt som de får stora bidrag. Bidrag som betalas av landets skattebetalare. Det är både orimligt och stötande.

Skattebetalarnas pengar måste hanteras varsamt

Regeringen talar högt om alla satsningar de gör för landets företag, men tyst om vilka som kommer att få betala notan. Du som var med under 90-talskrisen minns säkert hur fastighetsskatten höjdes till 1,7 procent under den efterföljande ”saneringen”. Där får Sverige inte hamna igen.

Bostadsministern orolig för småhuspriserna

Medan regeringen pumpar ut miljarder till företagen, lyser åtgärder på bostadssidan med sin frånvaro. I en intervju i Dagens Nyheter den 4 maj sade bostadsminister Per Bolund (MP):

"Vi har en otroligt viktig uppgift att se till att vi inte hamnar i samma situation som under 90-talskrisen, där ju människor förlorade jobbet och blev tvungna att sälja sina bostäder på en bostadsmarknad som vek nedåt, och man satt kvar med skulderna."

På frågan om vilka ”konkreta åtgärder” som kan bli aktuella på bostadssidan, hade Per Bolund emellertid inga förslag. Det enda han nämnde var:

"Vi jobbar med många olika förslag som kommer från näringslivet, men också från kommuner och regioner."

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte har en genomtänkt krispolitik för bostadssektorn. Det är lika viktigt som åtgärder på företagssidan. Sprider sig coronakrisen allt för djupt in på bostadsmarknaden, påverkas nämligen inte bara enskilda husägare. Banksektorn hamnar då förr eller senare i gungning. Det har vi sett otaliga gånger vid tidigare kriser.

Tre krisåtgärder för bostadsmarknaden

Från Villaägarnas sida ser vi tre åtgärder som skulle kunna mildra krisens effekter på bostadssidan:

1 Sänkt fastighetsavgift

Fastighetsavgiften har ökat kraftigt sedan reformen 2008. Från 13,5 miljarder 2008 till 17 miljarder i år. Det beror dels på att takbeloppet ökar i samma takt som det allmänna löneläget. Från 6 000 kr 2008 till 8 350 kr i år. Dessutom ökar avgiften under taket, när taxeringsvärdena ökar. Villaägarna har därför föreslagit att avgiften under taket i ett första steg ska sänkas från 0,75 procent av taxeringsvärdet till 0,5 procent. Det skulle öka konsumtionsutrymmet för dem som bor utan för landets större städer.

Framförallt kan man i detta läge inte återinföra den gamla fastighetsskatten! Tankesmedjan Fores använder exempelvis krisen som förevändning att ta bort taket i beskattningen. Det skulle vara utomordentligt allvarligt. Skatten skulle på många orter öka med tiotusentals kronor och skattetrycket på landets småhusägare skulle i ett svep öka med 25 miljarder. Resultatet blir att bostadsmarknaden kollapsar.

2 Sänkt kapitalvinstbeskattning

Enligt Boverket är ”kostnaderna för att flytta mycket höga i Sverige, troligen de högsta i OECD”. Det minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Sänkt kapitalvinstbeskattning kan vara ett sätt att motverka att bostadsmarknaden blir bottenfrusen.

Villaägarna menar att Sverige bör överväga att införa ett liknande system som i Finland. I Finland ligger kapitalvinstbeskattningen vid försäljning på 30 eller 34 procent, men bara under de två första åren. Har du bott längre är överlåtelsen skattefri. Bland OECD-länderna är det faktiskt bara i Sverige och i Portugal som en kapitalvinstskatt tas ut på permanentbostaden oavsett hur länge du ägt bostaden.

3 Höjt ränteavdrag vid störningar på räntemarknaden

I den ekonomiska litteraturen kan man se att sänkningen av ränteavdraget från 50 procent till 30 procent bidrog till att fördjupa nedgången på bostadsmarknaden under 90-talskrisen. Riksbanken försöker nu hålla nere bolåneräntorna genom stödköp av bostadsobligationer. Misslyckas de med att hålla nere räntorna, måste regeringen vara beredd att tillfälligt återställa ränteavdraget till 50 procent. En sådan åtgärd skulle underlätta för småhusägare som förlorar jobbet till följd av coronakrisen och därmed har svårt att betala ränteutgifterna.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.