Med hänsyn till samhällsspridningen av covid-19 (Corona) kan öppettider och svarstider ändras med kort varsel.

Villaägarna bevakar utvecklingen noga och följder de rekommendationer som utfärdas av regering och myndigheter. Vi ber om förståelse för ovan nämnda åtgärder.

Gult trähus på gata under hösten
Nyckelknippa i hand

Bostäder för vem, SKR?

I en replik till trä- och möbelföretagen skriver Gunilla Glasare vid Sveriges kommuner och regioner att kommunerna inte motarbetar småhusbyggande. De är ett besynnerligt påstående i ljuset av att endast en fjärdedel av de nybyggda bostäder som planeras utgörs av småhus, trots att det är den boendeform som flest svenskar uppger sig föredra.

Sju av tio svenskar uppger att de helst av allt skulle vilja bo i ett eget småhus. Störst är diskrepansen i Mälardalsregionen. Där har skillnaden mellan utbud och efterfrågan på småhus blivit så stor att människor i arbetsför ålder lämnar huvudstadsregionen för att kunna bo som de vill. Bristen på småhus blir därmed ett långsiktigt hot mot Sveriges tillväxtmotor.

Glasare hävdar vidare att ”forskning visar entydigt att tät bebyggelse är fördelaktig både för miljön och klimatet”. De är nu inte helt sant. Trädgårdsstaden har många fördelar jämfört med den täta stadsbebyggelsen.

Så sent som förra året kom examensarbetet Stadsutformning och hållbarhet: En jämförelse mellan lågt byggda “trädgårdsstäder” och högt byggda “kompakta städer” i förortsområden av Efstathia Vlassopoulou vid Kungliga Tekniska Högskolan visar att trädgårdsstadens klimatavtryck per boende inte är större än flerbostadshus, ur ett livscykelperspektiv.

De bostadsområden som byggs i många kommuner just nu är inte heller den täta, urbana innerstadsbebyggelse som många i stadsplaneringsdebatten för närvarande höjer till skyarna. Istället byggs sovstäder av miljonprogramsmodell av det slag som nästan ingen efterfrågar och som vi vet av erfarenhet på sikt leder till omfattande problem. Det är precis det synsätt som Gunilla Glasare ger uttryck för som leder till att det skapas ett växande underskott på de två boendeformer som människor efterfrågar – den täta kvartersstaden och trädgårdsstaden – samtidigt som utbudet av bostäder av miljonprogramsmodell ständigt ökar.

Om kommunerna fortsätter på den inslagna vägen kommer generationer att vara hänvisade till att leva sina liv på ett annat sätt än de önskar. Den mest efterfrågade boendeformen, eget småhus, görs till en exklusivitet för ett krympande fåtal.

Glasare påpekar att andelen som bor i småhus inte är mindre i Sverige än i andra jämförbara länder. Vad hon undviker att nämna är hur förhållandet ser ut i de delar av landet där befolkningen växer. Ska de storstadsnära regionerna fortsätta att vara attraktiva behöver kommunerna planera för den typ av bostäder som människor efterfrågar.

Det stämmer att det också råder brist på bostäder i flerbostadshus i de områden där arbetstillfällena finns. Skulle fler ges möjlighet att förverkliga drömmen om ett eget småhus skulle också lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet komma ut på marknaden. Att människor i dag köper de bostäder som byggs, trots att de egentligen vill ha något annat, beror på ett underskott på småhus som skapats på politisk väg.

I Glasares argumentation är det ”effektivitet” som är ledordet, där individernas önskemål är underordnade det som ”är bäst för samhället i stort”. Det är avslöjande att Glasare anser att det är ”ett problem att äldre bor kvar i sina hus”, som om bostaden enbart var en resurs för samhället att förfoga över. Men bostadspolitik måste handla om mer än volymer och effektivitet. Ytterst är det en fråga om hur vi vill leva våra liv.

De bostadsområden som byggs idag kommer att stå kvar när våra barnbarn och barnbarnsbarn vill ha någonstans att bo. Att då upprepa miljonprogrammets misstag för kortsiktig effektivitet vore att förstärka precis de mekanismer som gör bostadsmarknaden dysfunktionell i dag. Sveriges kommuner och regioner måste höja blicken och inte bara fråga sig hur många bostäder som kan byggas på kortast tid, utan också vad som byggs, och för vem.

Lars Anders Johansson
Samhällspolitisk expert

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.