Regeringens besked om att pausa planerna på Konti-Skan Connect och se över användningen av flaskhalsavgifterna öppnar för en större diskussion om hur den europeiska elmarknaden fungerar i praktiken.
Under lång tid har svenska hushåll fått bära höga elkostnader samtidigt som exportkapaciteten byggts ut och stora summor samlats in i flaskhalsavgifter. Villaägarna har länge lyft hur utvecklingen skapat frustration bland många hushåll, inte minst i södra Sverige där elpriserna periodvis tillhört de högsta i Europa.
I dag ligger omkring 85 miljarder kronor i flaskhalsinkomster hos Svenska kraftnät. Pengarna uppstår när el inte kan transporteras dit den behövs och prisskillnader uppstår mellan olika områden. I slutänden är det elkunderna som betalar.
Att regeringen nu vill se över hur pengarna snabbare kan komma svenska elkunder till nytta är därför ett viktigt besked.
En gemensam marknad med olika nationella villkor
Den europeiska elmarknaden blir allt mer integrerad. El flödar över nationsgränserna och priser påverkas i hög grad av utvecklingen i våra grannländer.
Samtidigt förs fortfarande energi-, skatte- och stödpolitik huvudsakligen nationellt. Länder inom samma elmarknad kan därför ha olika förutsättningar när det gäller beskattning, subventioner, leveranssäkerhet och produktion.
Det skapar en situation där beslut i ett land snabbt får konsekvenser även för hushåll i andra länder.
För svenska elkunder blir det särskilt kännbart eftersom Sverige kombinerar hög elproduktion och hög leveranssäkerhet med relativt hög energibeskattning. Samtidigt har andra länder valt andra modeller för skatter, stöd och prissättning.
När marknaden integreras allt mer blir det därför svårt att se energipolitik som enbart nationell.
Exportkapacitet måste vägas mot hushållens villkor
Villaägarna menar att utbyggnaden av överföringskapacitet mellan länder måste ske med större eftertanke än i dag.
Ett integrerat elsystem kan vara positivt för både försörjningstrygghet och handel. Men det kräver också att hushållens perspektiv vägs in tydligare när nya kablar och exportförbindelser diskuteras.
Under de senaste åren har många svenska hushåll upplevt att exportkapacitet och internationell integration prioriterats samtidigt som de egna elkostnaderna stigit kraftigt.
Det riskerar på sikt att undergräva förtroendet för hela systemet.
Gemensam elmarknad kräver tydligare spelregler
På andra gemensamma europeiska marknader finns tydliga regler för statsstöd, konkurrens och ekonomisk styrning. På elmarknaden är skillnaderna mellan länder fortfarande stora trots att priser och system blir allt mer sammanlänkade.
Om integrationen av elmarknaden ska fortsätta behövs därför tydligare gemensamma ramar för hur nationella åtgärder påverkar andra länder och deras elkunder.
I annat fall riskerar kostnader och konsekvenser att vältras över mellan länder på ett sätt som blir svårt för hushållen att förstå och acceptera.
Regeringens besked om Konti-Skan och flaskhalsavgifterna handlar därför om mer än en enskild kabel eller teknisk regleringsfråga. Det handlar ytterst om hur den europeiska elmarknaden ska fungera och hur svenska elkunders intressen ska värnas i ett allt mer integrerat energisystem.
Helen Forslind, chefekonom på Villaägarnas Riksförbund
