Nu har Villaägarna tagit fram en beräkningssnurra så att du kan se hur en återinförd fastighetsskatt slår på din ekonomi.
- En fastighetsskatt utan tak skulle öka skattetrycket på landets småhusägare med 15 miljarder kronor. På många orter skulle det handla om en skatteökning på 10 000 – 20 000 kronor per år eller mer. Det skulle inte bara slå hårt mot enskilda hushåll, utan också resultera i att bostadspriserna kollapsar och ekonomin hamnar i ett ännu värre läge än det vi har att vänta oss till följd av corona, säger Håkan Larsson, chefekonom på Villaägarna.
Räkna ut din fastighetsskatt
Innan fastighetskatten avskaffades 2008 betalade småhusägare 1 procent av taxeringsvärdet i skatt. Det fanns även en begränsningsregel som innebar att vissa hushåll inte skulle behöva betala mer än 4 procent av årsinkomsten. Många debattörer argumenterar för en återgång till liknande system. Då skulle skatten hamna på nivåer som du ser när du knappar in dina värden nedan.
Den 1 januari 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes av en kommunal avgift. Idag finns ett tak i beskattningen som ökar i samma takt som det allmänna löneläget. År 2020 ligger taket på 8 349 kronor.
Fastighetskatten utgjorde 1 procent av taxeringsvärdet (jämfört med dagens kommunala fastighetsavgift om 0,75 procent). Det fanns dock en begränsningsregel som innebar att skatten maximalt kunde uppgå till 4 procent av hushållsinkomsten.
Hushållsinkomsten definierades i sin tur som hushållets inkomster, plus 15 procent av taxeringsvärdet som översteg 3 miljoner kronor. Om inkomsterna översteg 750 000 kr var inte reglerna tillämpliga och skattereduktionen kunde maximalt uppgå till 27 200 kr.
