Fel att höja fastighetsskatten för att minska samhällsklyftorna

Höjd skatt är inte rätt väg att gå för att minska samhällsklyftorna. Det menar David Johnsson, vd på TMF och Daniel Liljeberg, samhällspolitisk chef Villaägarna i en debattartikel. Fler borde få möjlighet att bo i småhus men höjd fastighetsskatt skulle inte ge den effekten.

Att priserna på bostäder går upp och många inte har råd är sambandet mellan utbud och efterfrågan. Artikeln är en replik på Amanda Sokolnickis artikel i DN den 12 februari. 

Höjd fastighetsskatt ger kortsiktig effekt 

Härom veckan ondgjorde sig Amanda Sokolnicki på DNs ledarsida över att socialdemokraterna och vänstern tillåter klyftorna att växa i samhället eftersom man inte höjer fastighetsskatten. Analysen är märklig. Är det någon som tror att höjd fastighetsskatt skulle få fler att få råd att bo i småhus? Höjd fastighetsskatt skulle momentant pressa priserna men samtidigt försämra driftkalkylen för hushållet som bor där. 

Utbud och efterfrågan styr priset 

Det Sokolnicki underligt nog helt bortser ifrån i sin långa artikel om att priserna på bostäder går upp är det elementära sambandet mellan utbud och efterfrågan. I Sverige har det byggts väldigt få småhus i många år samtidigt som många hushåll drömmer om att bo på det sättet. Det är den helt centrala förklaringsfaktorn till var priserna tar vägen. 

Det byggs för lite 

Vi vet att 7 av 10 helst av allt vill bo i eget hus. Men av förra årets bostadsproduktion på 66 000 bostäder var endast 14000 eller 21 procent småhus. Och på det sättet har det sett ut länge. Man bygger helt enkelt inte det som människor vill ha och efterfrågar.  

Drabbar de som inte har råd och hämmar nybyggnation 

Bristen på småhus har pressat upp priserna på småhus men priserna på bostadsrätter har också gått upp. Höjd fastighetsskatt skulle inte göra det billigare att bo i småhus utan bara skilja bort de hushåll som av olika skäl inte har råd med högre löpande beskattning från sina boenden. Detta skedde i Sverige i stor skala under den första halvan av 00-talet när hushållen betalade en procent av taxeringsvärdet i fastighetsskatt. Att gå tillbaka till det är inte någon lösning vare sig för dem som äger ett småhus idag eller för unga hushåll som vill köpa en villa. Det skulle allt annat lika inte ge oss ett enda till småhus på marknaden. 

Sverige har rekordhög reavinstskatt 

Det kan också vara värt att påminna sig om att Sverige och Cypern är de enda länderna i EU som har "oändlig" reavinstskatt på privatbostäder. Cyperns 14 procent reavinstskatt är dessutom klart lägre än Sveriges 22 procent. Av alla prisökningar som svenska bostadsägare är med om tar alltså den svenska staten 22 procent och vi är helt unika i att göra på det sättet. Staten tjänar dessutom ytterligare på ökade bostadspriser genom stämpelskatten på köpeskillingen. 

Kommuner borde stimulera ökat byggande 

Ingen vill hellre än vi att fler ska kunna bo i småhus och med det skulle det säkerligen följa att klyftorna i samhället minskar. Vi tror att det är helt centralt för hushåll att få möjligheten att äga sin bostad och att det kan påverka framtidstron positivt att få göra det. Vi vet också att den upplevda sociala tryggheten är störst bland boende i småhus. Men höjda skatter tar oss inte dit. Det som krävs är snarare att kommunerna detaljplanerar för fler trädgårdsstäder med blandad bebyggelse och upplåtelseformer samt tillgängliggör mer mark för ett ökat byggande. 

Ge unga möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden  

En annan åtgärd vore att införa stimulanser för bosparande på det sätt som finns i Norge. Det skulle visserligen inte i sig leda till ett ökat byggande men väl till att fler unga har det kapital som krävs för att köpa sin första bostad. 

Vi vill att stat och kommun stimulerar utbudet av byggbar mark så att betydligt fler än idag når över tröskeln till ett eget hus. 

Ökat byggande och ökad rörlighet är nyckeln 

Anser man att rörligheten på svensk bostadsmarknad behöver förbättras bör man också ställa sig frågan om det är ändamålsenligt att ha Europas högsta reavinstskatt på bostäder som gör att äldre hushåll får sämre ekonomi efter att man har sålt sitt fina hus och köpt en dyr bostadsrätt. Amanda Sokolnicki vill minska klyftorna i det svenska samhället med höjda skatter. Vi vill göra det med ökat utbud av bostäder – mest småhus och genom ökad rörlighet. 

Daniel Liljeberg, samhällspolitisk chef Villaägarna 
David Johnsson, VD TMF- Trä och Möbelföretagen 

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.