Idylliskt villaområde under sommaren
Idylliskt villaområde under sommaren

Allmän mobilisering mot fastighetsskatt!

”Århundradets skattereform”. Så kallas skattereformen som genomfördes på 90-talet. Marginalskatter sänktes. Men vem skulle ta notan? Det blev till stora delar småhusägarna.

Den gamla ”schablonbeskattningen” ersattes av en fastighetsskatt. Dessutom sänktes ränteavdraget kraftigt. Det innebar att både småhusägare och bostadsrättsföreningar fick stora problem med bolåneräntorna när räntorna ökade, vilket fördjupade 90-talskrisen.  

I Januariavtalet mellan MP-S-C-L väcks åter tanken om att en ”omfattande skattereform” ska genomföras. Marginalskatter ska sänkas, bland annat genom att den som tjänar mer än 703 000 kr får sänkt skatt. Vidare ska arbetsgivaravgifter sänkas och kommunerna ska få mer bidrag. Etc, etc. Men vem ska ta notan? Precis som på 90-talet hamnar åter ränteavdrag och fastighetsskatt i fokus. Småhusägarna ser ut att bli kohandelns stora förlorare.

Att personer inom näringslivet vill se höjda fastighetsavgifter är kanske inte så underligt. De vill sänka sina egna kostnader och låta någon annan betala. Det som är mer förvånande är att MP-S-C-L verkar vara inne på samma linje. Och det trots att statskassan redan idag drar in enorma summor från småhusägarna. I år betalar småhusägarna 17 miljarder kronor i fastighetsavgift. Det är betydligt mer än den gamla fastighetskatten som högst låg på 13,5 miljarder. Att höja skattetrycket ytterligare kommer att väcka folklig vrede.

Det finns två viktiga lärdomar att dra av skattereformen på 90-talet. Den ena påverkade landets ekonomi, den andra politiken.

1Ränteavdragen

Forskning visar att bostadspriserna faller med ungefär en procent för varje procentenhet som ränteavdragen reduceras. Det innebär att om ränteavdraget tas bort, så kommer bostadspriserna gå ned cirka 30 %. Erfarenheten från 90-talet visar också vad som kan hända om bolåneräntorna samtidigt går upp. Ändrade ränteavdrag omkullkastar de privatekonomiska kalkylerna. Det kan leda till personlig katastrof, inte minst för de som är nya på bostadsmarknaden med höga lån och de som redan idag har små marginaler i sin privatekonomi.

2Fastighetsskatt

1996 låg fastighetsskatten på 1,7 % av taxeringsvärdet. Skatten hade inget tak vilket gjorde att skatten skenade när priserna ökade efter krisen. Det kunde handla om skattehöjningar på 10-tusentals kronor från ett år till ett annat. Människor drevs från gård och grund. Upprördheten var stor och demonstrationer samlade tusentals människor utanför Riksdagen. Statsminister Göran Persson (S) pressades hårt och sänkte skatten i flera omgångar ner till 1,2 %. Men det räckte inte. Systemet var i grunden felkonstruerat och i Göran Perssons memoarer konstaterar han att Socialdemokraterna förlorade 2006 års val på denna fråga.

År 2008 infördes ett mer förutsägbart system. Idag finns ett takbelopp som gör att fastighetsavgiften inte kan skena. Under takbeloppet ökar skatten i takt med taxeringsvärdet. Över takbeloppet ökar skatten i takt med ”det allmänna löneläget”. Vid införandet år 2008 låg detta tak på 6 000 kr. Idag ligger taket på cirka 8 000 kr. Eftersom både taxeringsvärden och takbelopp ökar, drar fastighetsavgiften idag in mer pengar till statskassan än fastighetsskatten någonsin gjorde.

Det som gör att småhusägarna till stora delar ändå tycks accepterar skattebördan, är att systemet är mer förutsägbart än tidigare. Skatten kan inte längre öka med 10-tusentals kronor från ett år till ett annat. Men missnöjet gror. Och politiker inom MP-S-C-L misstar sig om de tror att småhusägarna stillasittande kommer att acceptera sänkta ränteavdrag och höjd fastighetsavgift.

Villaägarna gör i nuläget bedömningen att varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet skulle tveka att höja fastighetsskatten och sänka ränteavdraget om de får Centerpartiet och Liberalerna med sig. Mycket hänger därför på hur Centerpartiet och Liberalerna väljer att agera. Socialdemokraterna har även sträckt ut handen till Moderaterna, men de har hittills varit avvisande. Kristdemokraterna är det parti som tydligast tagit strid för småhusägarna. Det är bra, men det räcker förstås inte om övriga partier vill annat.

Styrkan hos Villaägarna sitter i vår storlek

Vi har fler medlemmar än de politiska partierna tillsammans. Vi är lika stora som IF-metall. Men Villaägarna har också mäktiga motståndare som vill att småhusägarna ska ta notan för Januariavtalet. Som medlem kan du bidra genom att upplysa nära och kära om allvaret. Skriv gärna om det i social media. Ställ din lokala riksdagsledamot mot väggen. Uppmana grannen att engagera sig – gå gärna med i Villaägarna. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.