Det är inte rimligt att en småhusägare ska behöva betala hundratusentals kronor för en avloppslösning de inte är i behov av. Återbetalningstiden är dessutom kort. Den som ska bygga nytt och anser att VA inkopplingen är för dyr kan välja att flytta till en annan kommun med billigare taxa. Den möjligheten har inte den som tvångsansluts. Den som inte har råd, tvingas lämna hus och hem.
Problem uppstår inte bara när kommunalt VA ska dras in. Många småhusägare drabbas även när kommuner underkänner fullt fungerande enskilda avlopp och tvingar småhusägare uppgradera dessa. Kommuner behöver inte framföra någon teknisk bevisning, utan kan underkänna avloppsanläggningar på rent godtycke. Det är inte rimligt i en rättsstat som Sverige.
Regeringen gav 2017 en särskild utredare i uppdrag att se över kommunens skyldighet att ordna allmänna VA-tjänster. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen i december, men trots att problemen är kända tar regeringen inte tillfället i akt för att komma tillrätta med rättslösheten.
Villaägarna vill se följande förändringar i VA-lagstiftningen:
- Förläng återbetalningstiden från 10 år till 25 år när kommunalt VA dras in, så att människor inte behöver drivas från hus och hem.
- Kommuner ska inte kunna döma ut enskilda avlopp på rent godtycke. De ska behöva visa upp teknisk bevisning som påvisar att omgivningen tar skada, vilket de inte behöver idag.
- Hänsyn måste tas till hur tätbebyggt ett område är. Landsbygdens miljöbelastning är mycket ringa i förhållande till tätorten. Därför är det rimligt att fler undantag ges när befolkningstätheten är låg.
- Investeringar måste stå i proportion till fastighetens värde och hushållets inkomster. Den som är pensionär, långtidsarbetslös eller sjuk har idag mycket svårt att ta lån hos en bank.
- Den kostnad som kommunen kräver ett hushåll på måste stå i relation till hushållets potentiella fara för miljön. Ett fritidshus som används några veckor per år bör ha lägre krav på sin avloppsanläggning.
