Historiskt har vi haft flera energikriser. Den första kom 1973 och den andra vid slutet av 70-talet och början på 80-talet. Orsakerna då var huvudsakligen bristen på olja. Vi fick råd om hur vi skulle energieffektivisera, men en del av åtgärderna från den tiden kan tyckas märkliga idag.
De fysiska och kemiska lagarna är detsamma nu som för flera hundra år sedan. Tänk till och använd teoretisk och empirisk kunskap så att det blir rätt.
Ett exempel är tilläggsisolerade vindar utan ångspärr eller uppregling med isolering mot källarytterväggar. Man ändrade även uppvärmningssystem från fastbränslepanna till elpanna eller rev ut det gamla vattenburna radiatorsystemet och bytte till elradiatorer. Dessa systembyten påverkade husets ventilation. Vissa tätade till och med igen både tilluft- och frånluftsventiler.
Skador som uppstod efter tilläggsisolering
Mögel på vinden
När husvindarna blev kallare fungerade visserligen isoleringen, och värmeläckaget blev mindre så som det var tänkt. Men då arbetet ofta utfördes i ett hastverk uppstod problem. Det vi ser idag är läckage, även kallat konvektion, där varm luft stiger upp med en ganska hög lufthastighet. Den varma luften innehåller en viss mängd fukt och när den har kommit upp på den kalla vinden och träffar exempelvis råsponten, kondenserar den och får mikrobiell påväxt, det vill säga mögel, att trivas.
Fuktiga källare
Man isolerade direkt på källarnas ytterväggar med träreglar och mineralull. Konsekvensen blev stora fuktproblem. Källarytterväggarna är svala och när den varma inomhusluften kommer genom den isolerade delen av källarytterväggen kondenserar den och skada uppstår. Det kan liknas vid att du låter kylskåpsdörren stå öppen för att lasta in mat efter storhandlingen och kondens uppstår i kylskåpets bakvägg. Kondensen bildas då varm inomhusluft träffar den kalla ytan.
Även källarens fuktskydd kan sedan den tiden vara så undermåligt att markfukt tränger in. Då uppstår problem med fukt och mikrobiell påväxt.
Dålig ventilation och sjuka hus-syndromet
Vikten av ett väl fungerande ventilationssystem är ingen nyhet. Men paniken att få ned kostnader vid de tidigare energikriserna medförde att vi gjorde mindre bra val. Detta blev en del av något som kallas sjuka hus-syndromet, vilket var en het debatt på 90-talet och tidigt 2000-tal.
Det som hände när man isolerade eller bytte värmesystem var att man förändrade förutsättningarna för husets ventilation. Då bildades ett övertryck i huset, speciellt på det övre våningsplanet. Idag märker man det på att det uppstår kondens på fönstrens insida på det övre våningsplanet. När varm luft kommer upp på vinden uppstår dessutom mikrobiell påväxt som gör att inomhusluften ofta är undermålig i huset.
Undvik problem med tilläggsisolering
För tilläggsisolering av vinden i en villa från 1950-talet med kutterspån användes tidigare en enkel förhydningspapp som ångspärr. Pappen fungerar väldigt väl under de premisserna. När man tilläggsisolerar idag använder man modernare material. Det medför att man sätter in en ny ångspärr i form av ångbroms eller en åldersbeständig diffusionstät plast.
En konsekvens är dock att man behöver montera ett nytt innertak efter monteringen av ångspärren på den varma sidan av vindsbjälklaget. Det kan medföra en ganska hög kostnad som sällan avspeglas i kalkylerna man får vid begäran av pris vid tilläggsisolering.
Villaägarnas byggtekniska expert Malte Rungård har undersökt en rad åtgärder kring tilläggsisolering och tipsar om vad du ska göra för att undvika problem.
- Först och främst måste du genomföra en adekvat energiberäkning med fuktutredning för att veta vilka åtgärder som huset behöver. Att upptäcka en felaktig isolering av vinden kan ta flera år. Då kan det vara svårt att styrka att exempelvis mögeltillväxt beror på fackmässiga fel. Ärendet kommer bollas fram och tillbaka med argumentet att problemen beror på dålig inomhusventilation eller annat som också kan vara en del i problemet av den mikrobiella påväxten. Att sedan åtgärda felet innebär tyvärr att eventuellt hela arbetet behöver göras om med sanering och återställande av huset, säger Malte Rungård.
Varför är fukt ett återkommande problem?
Välisolerade hus är bra men också skörare för fukt i dess byggnadskonstruktion. Men med rätt projektering blir energieffektiviseringen lyckad. När energipriserna nu drar iväg finns en risk att vi grips av panik och jagar kostnader. Och det är troligtvis paniken som resulterar i dåliga beslut. Då gäller det att dra nytta av tidigare erfarenheter och misstag såväl som att sätta in bra åtgärder.
- De fysiska och kemiska lagarna är desamma nu som för flera hundra år sedan. Tänk till och använd teoretisk och empirisk kunskap så att det blir rätt. På så vis mår både hus och människor bra, säger Malte Rungård.
Att bygga varma hus med mindre åtgång av kilowattimmen är alltid rätt om det utförs korrekt.
Kort och gott – tänk efter före åtgärd.
