Det är många som hör av sig till rådgivningen. Därför har vi längre svarstider än vanligt. Vi hoppas du har överseende.

Vi har fått många frågor till rådgivningen under den senaste tiden. Det kan därför ta längre tid än normalt att få svar. Vi ber om ursäkt för dröjsmålet och hoppas att du har överseende.

Hög tid att sänka fastighetsavgiften på landsbygden

I Januariavtalets kölvatten har det uppstått en ganska principlös diskussion kring fastighetsavgiften. Anledningen är att S-MP-C-L behöver pengar för att finansiera allt som utlovats. Och precis som när den stora skattereformen genomfördes på 90-talet har politikernas blickar vänts mot småhusägarna.

I ett inslag i SVT framställdes det som att människor i Kiruna missgynnades av fastighetsskattereformen år 2008. Det stämmer inte. Den gamla fastighetsskatten låg på 1 procent av taxeringsvärdet jämfört med dagens 0,75 procent. Dessutom saknades tak. Om reformen inte genomförts hade skatten i snitt legat på 11 290 kronor i Kiruna. Idag ligger avgiften i snitt på 8 049 kronor. Fastighetsavgiften är alltså 3 241 kronor lägre i Kiruna tack vare reformen. Det framkom inte i inslaget.

Det som däremot stämmer är att avgiften ökat kraftigt i Kiruna, vilket i sin tur häger samman med att taxeringsvärdena skjutit i höjden. Det är också något Villaägarna påtalat och kritiserat i tidigare rapporter.

År 2008 låg fastighetsavgiften i Kiruna i genomsnitt på ca 2 800 kronor. Avgiften har alltså gått upp ca 5 200 kronor. Det är en orimlig ökning. Villaägarna vill därför att fastighetsavgiften sänks från 0,75 procent av taxeringsvärdet till 0,5 procent. Det skulle sänka skattetrycket på landsbygden. I Kiruna skulle det handla om en sänkt avgift på 2 400 kronor.

En sådan reform skulle kosta ungefär 1,7 miljarder kronor, men då ska man ha i åtanke att statens intäkter från fastighetsavgiften ökat från 10,5 miljarder år 2008 till 17 miljarder år 2019. Att sänka fastighetsavgiften när taxeringsvärdena går upp är dessutom en normal åtgärd. År 1996 låg fastighetsskatten på 1,7 procent av taxeringsvärdet. I takt med ökade taxeringsvärden sänktes skatten succesivt ner till 1 procent. Det är nu 12 år sedan skatten sänktes förra gången och inslaget i SVT visar med all tydlighet att det är dags igen.

Slutsatsen som S-MP-C-L drog av inslaget verkar dock vara den motsatta. De verkar vara inne på att skatten istället ska höjas. Det är förstås bakvänt resonerat. Vill de gynna landsbygden, bör de förstås också sänka skatten på landsbygden.

Det återstå att se vad S-MP-C-L väljer att gå fram med. Innan valet träffade Villaägarna Magdalena Anderssons (S) statssekreterare Leif Jakobsson. Det var ett förtroendefullt samtal och vi fick ett gott intryck av honom. Han sade att Socialdemokraterna inte ville röra fastighetsskatten. Socialdemokraterna minns förstås mycket väl att frågan avgjorde valet år 2006.

Carl Schlyter var dock betydligt tydligare efter att ha sett inslaget i SVT. Han vill återinföra den gamla fastighetskatten och dessutom inför en klimatkomponent. Ni kan läsa Villaägarnas svar här.