Villaägarna vänder sig i remissvaret starkt mot förslaget i den statliga utredningen. Resonemanget att småhus ska beskattas för att ”möjligheterna att styra sitt beteende för att undkomma skatten är små” är direkt stötande. Det finns en logik i - och acceptans för att betala skatt på inkomster. Ju högre inkomst, desto mer får medborgaren betala i skatt. Men hus genererar inga inkomster, ett hus bor du i. Så det finns med andra ord inga inkomster att beskatta.
Brist på bostäder driver upp taxeringsvärden
Priser och taxeringsvärden är dessutom inget den enskilda småhusägaren kan påverka. Det som framför allt driver priser och taxeringsvärden är den obalans som finns mellan utbud och efterfrågan på bostäder. Vad är logiken i att vilja införa ett skattesystem där man genom slopat tak i fastighetsavgiften bestraffar villaägarna för decennier av försummad bostadspolitik?
Sveriges mest hatade skatt
I rapporten står det även att ”En höjd fastighetsskatt har potential att öka rörligheten i det befintliga beståndet genom att kostnaden för ägt boende ökar.”
Författarna vill alltså ogenerat införa ett system som skulle driva människor med tunna plånböcker från hus och hem. Det skulle innebära en återgång till ett illegitimt skattesystem och det var just detta som gjorde den gamla fastighetsskatten till ”Sveriges mest hatade skatt”.
Skatt på framtida inkomster är ologiskt
Ett annat småhusfientligt förslag som lyfts fram i den statliga utredningen är:
”Från jämlikhetssynpunkt är det viktigt att kapitalvinsten eller kapitalförlusten, alltså boendets värdeutveckling, beskattas. För att kunna minska beskattningen vid realiserad kapitalvinst vid flyttillfället kan den löpande fastighetsskatten utformas för att löpande beskatta boendets värdeutveckling.”
Resonemanget är mycket märkligt. Det är ju vid försäljningstillfället säljaren har pengar i handen, det är också då en skatt kan betalas. Att betala skatt på kapitalinkomster du förväntas få om tio, tjugo, trettio år är så ologiskt, att det är svårt att ta förslaget seriöst. Någon acceptans bland befolkningen skulle förslaget aldrig få.
Kostnaderna för att flytta är högre i Sverige
Däremot menar Villaägarna att ”flyttskatterna” (som de ofta kallas) bör sänkas. Enligt Boverket är kostnaderna för att flytta mycket höga i Sverige, ”troligen de högsta i OECD”. De höga flyttskatterna gör att människor drar sig från att flytta, vilket stoppar upp flyttkedjorna. Flyttskatterna behöver därför sänkas.
Efter skattereformen i början av 1990-talet låg ”reavinstskatten” på 15 procent, men höjdes 2001 till 20 procent och 2008 till 22 procent. Idag är det bara Sverige och Cypern som tar ut en reavinstskatt på permanentbostaden oavsett hur länge man ägt bostaden. I Finland ligger exempelvis skatten på den vinst man får på en försäljning initialt på 30 eller 34 procent. Har man bott stadigvarande i bostaden i minst 2 år, är överlåtelsen skattefri.
Villaägarna menar att det system som finns i Finland, även borde gälla i Sverige. Vill Regeringen inte gå så långt, kan det i alla fall vara rimligt att återgå till den skattesats som gällde innan 2001, det vill säga 15 procent.
Hänsyn borde tas till inflation vid försäljning
En stor del av kapitalvinsten vid bostadsförsäljning är dessutom inflation. Ett äldre par som köpte ett hus 1965 för 500 000 kronor och säljer det i år för 5 000 000 kronor har egentligen inte gjort någon vinst. Prisökningen är bara en inflationseffekt. Likväl måste paret betala 22 procent i vinstskatt, det vill säga nästan en miljon kronor. Detta är orimligt. Tidigare fanns en indexuppräkning som tog hänsyn till inflationen. Ett sådant system borde återinföras.
Kämpa med oss – mot fastighetsskatten!
Allt fler nationalekonomer och politiker talar nu öppet om återinförd fastighetsskatt. Och många tankar och idéer i Jämlikhetskommissionens betänkande återfinns även i de motioner som Socialdemokraterna i Stockholm skrivit till partikongressen, som hålls i november.
Villaägarna drar därför i gång en bred nationell kampanj mot återinförd fastighetsskatt, i form av utskick till småhusägare och artiklar i landets tidningar. Tillsammans kan vi försöka tala våra folkvalda till sans.
Det är storleken som gör Villaägarna tunga. Och ju fler vi blir, desto större tryck kan vi sätta i denna och andra frågor. Så tala gärna med din granne om vår kamp och be dem ansluta sig.
