Det är lätt att sitta i Bryssel och ha åsikter om boendebeskattningen i Sverige. Men återinförd fastighetsskatt skulle bli mycket kännbar. Ett snitthus i Gävle får i så fall en årlig fastighetsskatt på cirka 19 900 kronor per år.
EU-kommissionen menar att återinförd fastighetsskatt skulle dämpa skuldsättningen. Resonemanget är bakvänt. Att skjuta småhusägares ekonomi i sank kommer inte förbättra skuldsättningen. Tvärt om. Förslaget skulle leda till kraftigt sänkta huspriser och höjda skuldkvoter.
Bygg fler småhus i stället
EU-kommissionen har fel fokus. Det är inte dagens fastighetsavgift som eldar på bostadspriser och skuldsättning. Det som eldar på är Riksbankens offensiva penningpolitik i kombination med en betydande obalans mellan utbud och efterfrågan på framförallt småhus.
Riksbanken har fört en mycket expansiv penningpolitik under coronakrisen. När krisen kom meddelade Riksbanken att den kommer att göra ”vad som krävs” för att mildra coronakrisens effekter på ekonomin. Och det var i samband med att Riksbanken började köpa bland annat bostadsobligationer som priserna skenade.
En annan förklaring till prisökningen är den kraftiga obalans som råder mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Trots att 60–70 procent vill bo i småhus, ligger nyproduktionens andel av den totala produktionen på historiskt låga nivåer. Endast 18 procent av det som produceras är småhus.
Se över det kommunala planmonopolet
Det är naturligtvis positivt att bostadspriserna vänt uppåt. Men när priserna ökar med tvåsiffriga tal mitt under en kris, och den privata skuldsättningen rusar från 83 procent till 87 procent av BNP, måste vi på Villaägarna höja ett varningens finger.
I stället för skattehöjningar borde EU-kommissionen ge två rekommendationer:
- Det är bra att Riksbanken gör vad den kan för att undvika ekonomisk kris, men det får inte ske till priset av att bubblor byggs upp på bostadsmarknaden. Riksbanken måste lätta på gasen för att dämpa pris- och skuldutvecklingen.
- Det måste bli mer balans i bostadsbyggandet. Kommunerna verkar inte ha förmåga att på egen hand planera för balans mellan flerbostadshus och småhus. Det är kanske dags för staten att se över det kommunala planmonopolet?
