Centerstudenter och nationalekonomer vill se höjd fastighetsskatt

Den småbarnsfamilj som för 20 år sedan fick höjd skatt med tiotusentals kronor för att grannen renoverat och sålt dyrt upplevde skatten som allt annat än rättvis. Den äldre som tvingades flytta från sitt hem upplevde sorg, inte att skatten var effektiv.

Fel att koppla skatt till bostadsbrist

Att återinföra fastighetskatten saknar all verklighetsförankring. Kommunpolitiker har under lång tid via en undermålig bostadsplanering skapat bostadsbrist i stora delar av landet. När utbudet understiger efterfrågan ökar priserna. Att koppla skatten till bostadsbristen vore moraliskt förkastligt.

Kan knäcka småhusägare

Som om det inte vore nog med bostadsbrist har Riksbanken under senare år hållit räntan under den naturliga jämviktsnivån för att få upp inflationen. Teorin bakom är att låga räntor bidrar till ökad konsumtion och ökad bankutlåning. Även det har pressat upp bostadspriserna till osunt höga nivåer. Det är nog betungande för en småhusägare att ta ett mångmiljonlån. Att dessutom få kanske 50 000 kronor i ytterligare skatt, skulle knäcka många familjer.

Väcker starka känslor

Centerstudenterna minns inte vilken vrede den gamla skatten väckte. Inför valet år 2002 samlades 15 000 demonstranter utanför riksdagen. Socialdemokraterna vann valet, men förlorade det nästkommande. I sina memoarer reflekterar Göran Persson (S) över fastighetsskattefrågan:
”Detta var troligen en av mina stora felbedömningar i valrörelsen, men jag orkade inte köra över min tredje finansminister i denna fråga”.

Bakom staplar och diagram finns en människa

Även Dagens Nyheters kolumnist Lars Calmfors skriver artiklar om höjd fastighetsskatt. Calmfors är en respekterad nationalekonom. Det var han som utredde om Sverige skulle gå med i EMU eller inte, och landade i att avråda medlemskap.
Nationalekonomer är tränade på att se de stora sambanden. Och i nationalekonomins grundkurs får studenten lära sig att det är effektivt att beskatta ”icke mobila skattebaser” som hus. Men där stannar analysen. Nationalekonomer har svårt att se att det bakom varje stapel och diagram, döljer sig en människa av kött och blod.

Effekter av återinförd fastighetsskatt

Om vi antar att Calmfors vill återgå till det gamla fastighetsskattesystemet, med en fastighetsskatt på 1 procent av taxeringsvärdet, men där ingen ska behöva betala mer än 4 procent av bruttoinkomsten, hamnar fastighetsskatten på följande nivåer.

Familj där mamman och pappan tjänar 25 000 kr vardera

Familj där mamman och pappan tjänar 40 000 kr vardera

Som vi ser i tabellerna ovan skulle skatten för en familj som bor i ett småhus med taxeringsvärde 2 500 000 kr och där paret tillsammans tjänar 50 000 kr per månad, få en skatt på 24 000 kr. Om paret istället tjänar 80 000 kr tillsammans, hamnar skatten på en fastighet taxerad till 2 500 000 kr på 25 000 kr, medan skatten på en fastighet taxerad till 5 000 000 kr hamnar på 50 000 kr. Det beror på att begränsningsregeln inte gällde när man hade en taxerad inkomst över 750 000 kr.

Påverkar hela Sveriges ekonomi

Skattehöjningen skulle bli mycket kännbar både för enskilda hushåll och för Sverige. Den skulle leda till att familjer tvingas dra ner på konsumtionen rejält, vilket skulle slå mot en redan vikande konjunktur. Företag skulle få svårt att hävda sig i konkurrensen och arbetslösheten öka. Många skulle också behöva flytta till orter med lägre taxeringsvärden. Risken är också överhängande att en återinförd fastighetsskatt leder till att priserna på bostadsmarknaden kollapsar. Det skulle innebära att många av de familjer som tvingas sälja, får sälja med förlust. När bostadsmarknaden kraschade på 90-talet ledde det till att många familjer hamnade i personlig konkurs och i en livstid av skuldsanering.

Måste snabbt mobilisera

Centerstudenter och nationalekonomer är som grupp ganska ensamma om att se det positiva i höjd fastighetsskatt. Men det finns förstås en risk att våra folkvalda politiker lockas att höja skatten, för att finansiera den kohandel som nu pågår i regeringskansliet. Man ska komma ihåg att det på 90-talet var småhusägarna som till stor del finansierade ”århundradets skattereform”.

Det här är en fråga där hela förbundet måste vara beredda att snabbt mobilisera. Villaägarna må ha både nationalekonomer och centerstudenter emot sig. Men Villaägarna har å andra sidan 311 000 medlemshushåll.