Även på världens börser spirar optimism. Ser man till Affärsvärldens generalindex föll aktiekurserna i Sverige väldigt kraftigt i början av coronakrisen, men har sedan återhämtat sig (röd kurva nedan). Återhämtningen saknar motstycke i ett historiskt perspektiv.
Statliga stimulanser har stillat oron…
Man brukar säga att aktiekurser är framåtblickande och uppgången ger en indikation om att börsen tror på en framtida återhämtning. De statliga stimulanserna i kombination med centralbankernas försäkran om att ”göra vad som krävs”, har stillat oron på värdens börser.
Samtidigt är det förstås för tidigt att blåsa faran över. Kriser börjar ofta i en ände i ekonomin och sprider sig sedan till andra delar. Inte minst länder som redan innan krisen hade det tufft, kan få stora problem med växande skulder och arbetslöshet.
…men det gäller att använda skattebetalarnas pengar klokt
Sverige har idag en relativt låg statsskuld och därför har regeringen möjlighet att stimulera ekonomin. Men det gäller att använda skattebetalarnas pengar klokt. Sverige har en stor offentlig sektor och generösa bidragssystem. Det gör att statskassan kommer att blöda ymnigt, när arbetslösheten kryper uppåt.
Nationalekonom Lars Calmfors bedömer att statskulden kan öka till 60 procent av BNP på grund av coronakrisen, medan Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet, tror att skulden kan landa på 50 procent. Sverige börjar då närma sig de nivåer som statsskulden låg på efter 90-talskrisen. I den efterföljande ”saneringen” fick landets småhusägare bära en tung börda. Fastighetskatten höjdes bland annat till 1,7 procent av taxeringsvärdet.
Villaägarna tar debatten – var den än förs
Villaägarna har under ett decennium framgångsrikt lyckats försvara fastighetsskattereformen från 2008, som lyfte ett stort ok från småhusägarnas axlar. Men det har inte varit lätt. Det är många debattörer genom åren som argumenterat för höjd fastighetsskatt.
När dammet efter coronakrisen lagt sig och statskassan behöver fyllas på, kommer röster höjas för återinförd fastighetsskatt. På vissa håll, som vi tidigare skrivit om, har debatten redan startat. Villaägarna är en gräsrotsrörelse med drygt 300 000 medlemmar, där ligger också vår styrka. Det är viktigt att Villaägarna tar debatten, var den än förs.
Räkna ut din fastighetsskatt
Vi har tagit fram en räknesnurra, där dagens fastighetsavgift jämförs med den gamla fastighetskatten. Sprid den gärna och använd den i debatten. Det har gått några år sedan den gamla skatten avskaffades och många har nog glömt hur betungande den var.
Den 1 januari 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes av en kommunal avgift. Idag finns ett tak i beskattningen som ökar i samma takt som det allmänna löneläget. År 2020 ligger taket på 8 349 kronor.
Fastighetskatten utgjorde 1 procent av taxeringsvärdet (jämfört med dagens kommunala fastighetsavgift om 0,75 procent). Det fanns dock en begränsningsregel som innebar att skatten maximalt kunde uppgå till 4 procent av hushållsinkomsten.
Hushållsinkomsten definierades i sin tur som hushållets inkomster, plus 15 procent av taxeringsvärdet som översteg 3 miljoner kronor. Om inkomsterna översteg 750 000 kr var inte reglerna tillämpliga och skattereduktionen kunde maximalt uppgå till 27 200 kr.