Avloppsdeklaration kan bli obligatorisk

Efter fastighetsdeklarationen och energideklarationen kommer nu även krav på avloppsdeklaration. Förslaget finns i utredningen kring Lagen om allmänna vattentjänster, som även fokuserar på finansieringen av beredskap inför klimatförändringar och alternativ till tvångsanslutning till kommunalt VA.

Den nära 400 sidor långa utredningen Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) presenterades i slutet av maj 2018. Utredaren Anders Grönvall har bland annat arbetat med frågan kring den kontroversiella tvångsanslutningen av fastigheter till kommunala VA-nät. Det är dock inte den enda frågan som avhandlas i den omfattande utredningen; här finns allt från förslag som ska få fler fastighetsägare att åtgärda sina enskilda avlopp till finansiering av dagvattensystem för att de framöver ska klara klimatförändringarna.

Avloppsdeklaration – ny kostsam pålaga

Avloppsdeklarationer av enskilda avlopp föreslås bli obligatoriska 2027. Inspektionerna, som husägaren får bekosta, ska ske vart sjunde år och genomföras av certifierade kontrollanter. Husägaren ansvarar för att skicka deklarationen till sin kommun – försening ska enligt utredningsförslaget medföra en straffavgift på 3 000 kr.

Avsikten med avloppsdeklarationer är i grunden god: att ge miljöinspektörerna en bild över status på kommunens enskilda avlopp och var enstaka högriskavlopp finns. Men förslaget om avloppsdeklaration har ett upplägg liknande sitt "syskon" energideklarationen (prislapp 500 – 20 000 kr) – nämligen att dyra konsulter ska utföra sådant som husägaren egentligen själv kan göra.

– För småhusägare riskerar detta förslag därmed att bli ytterligare en kostsam pålaga för en åtgärd med tveksam samhällsnytta, säger Anna Werner, Villaägarnas samhällspolitiska analytiker.

– Det handlar mycket om huruvida kommunerna kan använda informationen i de insända deklarationerna eller om det bara blir ett parallellt system som kostar pengar att administrera. Om deklarationerna används på rätt sätt, skulle de ju kunna ses som ett förarbete som gör miljöinspektörernas inventeringar snabbare och billigare.

Klimatanpassning – inte bara småhusägarnas ansvar

Utredaren Anders Grönvall har också tittat på olika sätt att finansiera kommunernas beredskap för så kallade hundraårsregn, alltså de skyfall som väntas bli vanligare i takt med klimatförändringen.

Om anpassningen av VA-systemen betalas med skattepengar, kommer hushåll med höga inkomster få betala mer än de med låga inkomster. Om finansieringen sköts via VA-taxan får småhusägarna i kommunen betala notan. Det senare alternativet kommer att slå hårt i vissa kommuner där VA-kollektivet utgör färre än 50 procent av kommuninvånarna – företag och samhällsservice som har nytta av en ökad klimatberedskap, behöver då inte vara med och betala för den.

– Villaägarna anser att kostnader för klimatanpassning inte helt kan vältras över på småhusägarna, utan bör fördelas hos alla de parter som använder VA-infrastrukturen, säger Anna Werner.

Kommunal inlösen av gemensamma VA-lösningar

Utredningen tar även upp frågan om 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster – den kontroversiella lag som gör det möjligt för länsstyrelser att kräva att kommuner tvångsansluter fastigheter till kommunalt VA i ett område.

Utredaren Anders Grönvall föreslår att de boende istället för att bli tvångsanslutna, gemensamt ska kunna bekosta en VA-lösning. Detta skulle givetvis bli billigare för många kommuner där en VA-utbyggnad är dyr, men förslaget saknar en tydlig uppsida för att småhusägarna ska nappa i någon större utsträckning.

– Fördelaktiga inlösenregler skulle vara ett välkommet och funktionellt incitament. Småhusägare som vet att de får bra betalt den dag kommunen köper upp grannskapets gemensamhetsanläggningar och drar in VA, har självklart större lust att bidra genom att investera i en egen anläggning, säger Anna Werner.

Villaägarna välkomnar bättre dialog

Utredningen Vägar till hållbara vattentjänster innehåller i sin helhet flera bra förslag. En hel del av dem har Villaägarna länge förespråkat, bland annat att kommunerna bör ha bättre framförhållning när det gäller VA-frågor, informera bättre och samråda med både berörda fastighetsägare och allmänhet i olika lägen. 

– Vi välkomnar de delar av utredningen som på sikt kan medföra en bättre dialog och ökad kommunal lyhördhet för småhusägarnas villkor, avslutar Anna Werner.