När sommaren kommer flyttar livet ut i trädgårdarna. Grillar tänds, gräsmattor klipps och altandörrar står öppna långt in på kvällen. Men med solen kommer också något annat: grannarna. Och där det finns grannar finns det även irritation.
Men hur ska då en god granne egentligen bete sig? Och hur ska den absolut inte bete sig? För att ta reda på just detta har Villaägarnas Riksförbund utfört en stor medlemsundersökning där det framkommer hur vanligt det faktiskt är med grannkonflikter och varför de uppstår.
Här går gränsen för vad grannar tolererar
I en ny rapport från Villaägarnas Riksförbund framträder en bild av svenska villaområden som präglas av både gemenskap och känsliga balansakter.
Skällande hundar toppar listan över det villaägare stör sig mest på hos sina grannar. Därefter kommer högljudda fester, katter som springer in på tomten och ovårdade trädgårdar.
God kontakt men helst på avstånd
Samtidigt visar undersökningen att de flesta faktiskt vill ha god kontakt med sina grannar, bara inte för mycket kontakt. Nästan åtta av tio svarar att de helst vill ha en bra relation, men “på avstånd”.
Rapporten bygger på en stor medlemsundersökning där Villaägarnas Riksförbund tagit tempen på grannsämjan i svenska villaområden. Resultatet visar att relationen till grannarna spelar större roll än många kanske vill erkänna.
Nästan hälften av de svarande uppger att de någon gång hamnat i konflikt med en granne. Trots det svarar en tydlig majoritet att de också fått hjälp av sina grannar under det senaste året.
De oskrivna reglerna som styr villaområdena
– Frågan om grannar och relationerna till dem väcker verkligen starka känslor. I undersökningen blir det tydligt att det finns sociala koder i svenska villaområden, nästan som oskrivna regler för hur man förväntas vara mot sina grannar, säger Lisa Hjelm, kommunikationschef på Villaägarnas Riksförbund.
Hon menar att många grannkonflikter hamnar i ett slags juridiskt gränsland där sunt förnuft och kommunikation blir avgörande.
– Om grannens höga tujahäck skuggar din uteplats finns det sällan en tydlig lag att luta sig mot. Ofta måste människor i stället förlita sig på dialog och hänsyn. Kanske är det också därför de här frågorna väcker så starka känslor, säger hon.
Samtidigt visar rapporten att god grannsämja kan vara en av de stora fördelarna med villalivet. Många beskriver en särskild gemenskap som växer fram över tid genom små tjänster, spontana samtal och hjälp i vardagen.
