Utrivning av dammar river upp bomiljön runt vattnet

Omprövningen av landets vattendomar är en smäll mot energiproduktion, kulturmiljö och landsbygden rent generellt. Men det förändrar också villor och sommarstugors bomiljö radikalt.

Sverige har ca 1900 vattenkraftverk vars verksamhet ska genomgå en omprövning efter nya miljövillkor - ytterst en konsekvens av EU-direktiv men också nitiskt implementerad av Sverige. Därutöver finns mängder med dammar utan kraftverksamhet.  

Många väljer att riva ut dammarna 

Ägarna till vattenkraftsanläggningarna eller dammarna möter långa kostsamma processer med prövningen. Under hotet om prövning av deras miljötillstånd riskerar många anläggningsägare hellre söka riva ut sin anläggning. I februari kom beskedet från Vattenkraftens miljöfond att 30 procent av de kraftverksägare som hittills underställts omprövning av sitt miljötillstånd, ansökt om utrivning. 

Kunskap om vattenstånd försvinner 

En utrivning avslutar ett förvaltarskap vattenkraftägaren bedrivit kring vattenståndet under många år. Som vattenkraftsägare krävs det ett särskilt ”bondepraktikanskt” hantverk med kunskap om årstider och väder för att veta hur vattenmängderna ska hanteras med hjälp av dammen. Att till exempel veta hur träden dricker mycket på våren och hur det dämpar effekterna av snösmältning är viktigt för regleringen av vattenflödet. På många håll är denna kunskap överförd i generationer och garanten för att vårfloden tyglas eller att under sommarhettan bibehålla ett stadigt vattenflöde. 

Behandlas som en teknisk fråga 

Att genomföra en utrivning av en damm är mer än en teknisk fråga. Rivningen innebär en miljörättslig process som beroende på lokala förhållanden kan vara lika komplicerad som en omprövning för fortsatt verksamhet. Ändå kan utrivningen vara det enda alternativet eftersom omprövningens förväntade konsekvenser slår undan benen för fortsatt verksamhet.  

Boende saknar möjlighet att påverka beslut 

I samband med en utrivning påverkas många till följd av det förändrade vattenflödet. Men en fastighet som ligger alldeles vid vattnet men saknar ägande i själva vattnet, anses inte gränsa till det. För dem saknas en möjlighet till anspråk när sjöutsikten förändras till följd av att dammen rivs upp. 

Vattenspegel blir gyttjepöl 

Det gör de vattennära markägarnas juridiska ställning mycket osäker. I flera domslut har också markägare som invänt och gjort anspråk på ersättning för förlorade markvärden dömts bort. Domsluten tar inte bort det faktum att en vattenståndssänkning på 180 cm gör stor skillnad för boendemiljön runt sjön. Den som tidigare kunnat njuta av en vattenspegel utanför sitt köksfönster och haft båt på sin brygga får istället en myggkläckande gyttja med säsongsvisa variationer av vattenflöde. Rent ekonomiskt försämras fastighetens värde betänkligt. 

Attraktionen för bygden minskar 

Livskvaliteten för boende runt en sjö minskar. Attraktionen att flytta ut från stan till ett torp vid sjö minskar. Möjligheten att hyra ut strandnära boende minskar. Kort sagt, attraktionen för en bygd minskar.  

Boendevillkor måste vägas in 

Konsekvenserna av en utrivning för det omkringliggande samhället måste inkluderas i avvägningarna som samverkan kring den Nationella planen för omprövning av vattenkraft gör på regional nivå. När den bevarade kraftproduktionen ställs mot miljö- och kulturintresset bör även det omkringliggande samhällets boendevillkor vägas in. Det bör göras till förmån för en bevarad kraftproduktion, vatten- och boendemiljö som varit etablerad under många år.  

Läs artikeln i Land Lantbruk

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.