Bostadsminister Johan Danielsson meddelade nyligen att regeringen utreder en ny förköpslag för att minska och motverka segregationen.
Förköpsrätt innebär att kommunen får ta över och köpa fastigheten på de villkor som säljaren och köparen har kommit överens om.
Återinförd förköpsrätt är ett hot mot småhusmarknaden. Vi tror att framför allt yngre familjer som drömmer om ett eget hus eller funderar på att sälja och flytta till ett annat hus är helt oförberedda på hur en sådan lag skulle kunna påverka dem.
Får du eller kommunen huset?
Tänk dig att du är köpare. Ni har letat länge efter ett hus som passar familjen. Ni har skrivit på köpekontrakt och sökt lagfart. Ert nuvarande hus är sålt, för det krävde banken för att ni skulle få låna. Nu väntar en orolig tid, blir det ni som får köpa huset eller tar kommunen över kontraktet? Hur lång tid kommunens besked tar är oklart. Under tiden får ni bara vilande lagfart. Men drar det ut på tiden måste ni kanske flytta, men vart? Hyresrätter växer inte på träd.
Om ni i stället köper först och säljer sedan kan en utdragen försäljning kan få andra konsekvenser. Mäklare brukar rekommendera att man köper och säljer i samma marknad, men i en tid av sjunkande villapriser kanske ni får svårt att sälja eller får betydligt mindre betalt för er nuvarande bostad om kommunens besked dröjer – och ni tvingas låna mer.
Avskaffad av alliansregeringen
Trots kraftiga protester från S, V och MP avskaffade alliansregeringen 2010 den gamla förköpslagen från 1967. Lagen hade spelat ut sin roll att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse. Ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjdes. Det uppstod olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och parterna, men även betydande administrativa kostnader för kommuner, domstolar och statliga myndigheter.
Den gamla förköpslagen gällde både tomter och bebyggda småhus. För bebyggda fastigheter fanns en begränsning; om tomten var mindre än 3000 kvadratmeter hade kommunen inte förköpsrätt. Men om ett permanenthus låg i ett område med stor efterfrågan på fritidshus gällde förköpsrätten även om tomten var mindre. Lagen gällde inte köp mellan makar eller mellan föräldrar och barn.
Ett sätt att komma över mark
Kommunen hade tre månader på sig att meddela om de skulle ta över köpet från det att köparen sökt lagfart. Om säljaren och köparen protesterade behövde kommunen få regeringens tillstånd för att kunna förköpa. Enligt Boverket brukade det ta drygt åtta månader. Sedan fanns möjlighet att överklaga och då tog det ännu längre tid.
Det är alltså något liknande regeringen vill återinföra.
Förköpslagen var ett sätt för kommunerna att komma över mark och bedriva en aktiv markpolitik. Men kommunen kan köpa fastigheter precis som vilken köpare som helst. Det finns även vissa möjligheter för kommunen att ta egendom i anspråk genom expropriation och inlösen.
Är planen mot segregationen att riva villor?
Vill Magdalena Anderssons regering minska segregationen genom att låta kommunen utnyttja sin förköpsrätt för att kunna riva småhus och bygga flerfamiljshus i villaområden?
Småhus är den mest efterfrågade boendeformen. Ändå är andelen småhus bara 20 procent av det som byggs. Kommunerna borde planera för fler småhustomter. Det vore kontraproduktivt att riva småhus för att bygga flerfamiljshus. Men på bostadsmarknaden råder någon slags omvänd verklighet. Vad människor efterfrågar och vad som byggs är två olika saker.
Förslaget om en ny förköpslag är både en ideologisk och en marknadsmässig fråga. Vänd gärna på stenar, men låt den här stenen ligga still.
