Eftersom skatten dras på lånebeloppet kommer bankerna sannolikt att vältra över kostnaden på kunderna. Om en kund tar upp ett bolån kan banken hävda att det nu uppstått en extra kostnad i form av en skatt på 0,06 procent, vilket faktiskt är korrekt.
Om hushållet har ett bostadslån som uppgår till tre miljoner kronor handlar det om en höjd ränta på 1 800 kronor per år.
Detta är inget annat än en smygbeskattning riktad mot hushåll som behövt ta lån för att kunna köpa och äga sina bostäder.
Socialdemokraterna vill fördubbla bankskatten
I en socialdemokratisk rapport skriven av arbetsgruppen för ”Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” som leddes av finansminister Magdalena Andersson och som publicerades i maj 2021, kräver man dessutom en fördubbling av bankskatten från den nu föreslagna nivån.
Det innebär att ett hushåll med ett bolån på tre miljoner kronor så snart som 2023 får betala 3 600 kronor mer i indirekt skatt för sitt bolån.
Villaägarnas Riksförbund säger, liksom många andra aktörer, nej till skatten. Den har av regeringen beskrivits som en ”riskskatt”. Det vill säga att staten ska ta betalt för den risk det innebär för staten när bankerna lånar upp pengar på kapitalmarknaden. Men statens intäkter från riskskatten fonderas inte, utan skatteinkomsterna går rakt in i statens reguljära budget.
