Ett problem med ränteskillnadsersättningen är att den är så komplex. Idag beräknas ränteskillnadsersättningen utifrån den individuella bolåneräntan jämfört med bostadsobligationsräntan plus en procentenhet. Svårigheten ligger i att det är omöjligt för en bolånetagare att förutse vad räntan för bostadsobligationer kommer att ligga på i framtiden och det gör det också omöjligt att veta vad straffavgiften kan komma att hamna på.
Svårt för bankkunder att beräkna straffavgift
Denna osäkerhet skapar betydande otrygghet. En bolånetagare har ingen möjlighet att förutse vad som kommer att hända på 10 år och att binda räntan för en sådan period, med risken att behöva bryta avtalet efter halva tiden och därmed tvingas betala betydande summor i straffavgift, leder till att många istället väljer rörliga bolån.
När vi nu ser att referensräntan byter från bostadsobligationer till swap-räntan, kan det i teorin vara en marginell förbättring, men det kommer inte åt grundproblemet. Hur många bolånetagare har kunskap om swap-räntan?
Till och med de mest kunniga bankekonomerna har svårt att förutse hur swap-räntan kommer att utvecklas på några års sikt. Därför löser inte förslaget det grundläggande problemet med den stora osäkerheten som råder.
Inför ett maxtak för straffavgift
Villaägarna anser att det skulle vara en bättre lösning att införa det system som finns i Frankrike, där det finns ett tak för hur hög ränteskillnadsersättningen kan bli. Detta skulle öka förutsägbarheten och antagligen få fler att binda sina räntor, eftersom bolånetagare då i förväg vet vad det i värsta fall kan komma att kosta om en ränteskillnadsersättning måste betalas.
Det finns även andra undantag som ränteskillnadsersättningen behöver kompletteras med. Konsumentrådgivare varnar nu för att särskilt barnfamiljer med stora lån sitter i ekonomiskt mycket trängda situationer. I tider av ekonomisk osäkerhet kan det krävas att husägare säljer sina hem för att minska sina kostnader. Att då behöva betala stora summor i straffavgift är orimligt. I Tyskland behöver bolånetagare inte betala ränteskillnadsersättning vid försäljning. Villaägarna anser att det borde vara likadant i Sverige.
Sveriges ekonomi gynnas om fler har fasta bolån
Att många ligger på rörliga bolån när den totala skuldsättningen är hög, kan innebära problem för samhällsekonomin som helhet. Det har bland annat Riksbanken pekat på. I länder som Storbritannien, Australien och Kanada tillåts bolånetagare amortera 10 – 20 procent per år utan att behöva oroa sig för ränteskillnadsersättningen. Att minska skuldsättningen och betala av lån i förtid skulle vara gynnsamt för hela samhällsekonomin. Villaägarna föreslår därför att en sådan undantagsregel också bör införas i Sverige.
Utredaren menar att kundernas och bankernas intressen vägts mot varandra, men Villaägarna menar att utredaren satt bankernas intressen före kundernas. Den svenska bankmarknaden domineras av fyra storbanker och kunderna är den svagare parten. Villaägarna uppmanar därför att regeringen och Finansmarknadsminister Niklas Wykman (m) väger konsumenternas röst tyngre, när de ska utforma regelverket kring ränteskillnadsersättningen.
