I slutet av oktober stod det klart att regeringen har lyssnat på Villaägarnas kritik om söktjänster på nätet. Nu utreds en grundlagsändring med målet att detta ska ändras.
Men vi har inte nöjt oss med att bara peka på problemet. Vi vill också vara konstruktiva och komma med förslag till lösningar.
Därför har vi vänt oss till Joakim Nergelius, som är professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet och bett honom om hjälp med förslag till lagändringar. Det gjorde vi redan innan regeringen tillsatte utredningen. Det betyder att hans förslag inte bygger på utredningsuppdraget, men han har såklart tagit del av det.
Idag presenterar vi hans förslag på DN debatt.
Förenklat föreslår han två mindre grundlagsändringar och en ny ”vanlig” lag.
Tre konkreta förslag
Huvudförslaget är en komplettering av grundlagen. Idag är det inte tillåtet för söktjänster att publicera känsliga personuppgifter som vilken religion vi tillhör, var vi står politiskt eller vilken sexuell läggning vi har.
Här är förslaget att komplettera med ett förbud mot att kommersiella söktjänster ska få lägga ut andra uppgifter (än sådana som är integritetskänsliga) som sammantaget utgör en ingripande kartläggning av en fysisk person.
Det är alltså inte fråga om att begränsa möjligheten för media att göra sitt jobb.
Ett annat förslag är att ställa upp krav på verksamhetens inriktning för att ett söktjänstföretag ska kunna få utgivningsbevis. Idag görs bara en formell prövning. Även här handlar det om att dra gränsen så att det gäller kommersiella söktjänster för personuppgifter, men inte journalistiskt arbete.
När vi säger att grundlagen måste ändras blir en del oroliga, men det behöver de inte vara
Ett tredje förslag är att bygga vidare på dagens regler om sekretess för att skydda personer som är förföljda. Det kan göras i en ny lag som skulle gälla för digitala söktjänster som efter prövning har fått utgivningsbevis och som inte har en rent journalistisk inriktning.
Reglerna som tillåter söktjänstföretagen att lägga ut våra personuppgifter på sina sajter finns i yttrandefrihetsgrundlagen. De infördes för tjugo år sedan för att anpassa grundlagarna till internet, som då var nytt. På den tiden hade vi en helt annan brottslighet än vad vi har idag. Så kan vi det.
Men när vi säger att grundlagen måste ändras blir en del oroliga, men det behöver de inte vara. De lagändringar Nergelius föreslår visar vad vi har sagt hela tiden. Det går att lösa den här frågan utan att offra yttrandefriheten.
