I många kommuner måste husägaren själv skotta och halkbekämpa gångbanan utanför tomten, trots att marken är kommunal. Reglerna skiljer sig stort över landet.
Som husägare är det inte alltid lätt att veta vad som gäller i ens egen kommun, för att få reda på det krävs att man själv söker upp informationen.
Vet du vem som ska skotta och sanda gångbanan utanför din tomt? Svaret är inte självklart. Reglerna för vinterväghållning bestäms nämligen lokalt och ser därför olika ut beroende på kommun. ”Gångbana” avser förenklat uttryckt den del av gatan där gångtrafikanter går – oavsett om det finns en trottoar eller ej.
På vissa håll sköter kommunen snöröjning och halkbekämpning av gångbanan, på andra får villaägaren själv ta fram skyffel och sand trots att marken utanför tomtgränsen är kommunal.
– Som husägare är det inte alltid lätt att veta vad som gäller i ens egen kommun, för att få reda på det krävs att man själv söker upp informationen, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, som gjort en kartläggning av de stora skillnaderna mellan landets kommuner.
En princip med gamla rötter
Att ansvaret ser så olika ut har en lång historia. Ulf Stenberg beskriver dagens regler som en kvarleva från ett samhälle där bristen på offentlig samordning krävde att invånarna själva hjälptes åt att skotta när snön kom.
Samma princip nedtecknades i 1734 års gästgivareordning där allmogen hölls ansvarig, och i 1868 års ordningsstadga belades husägare med böter om de inte skottade utanför fastigheten.
– På den tiden fanns såklart varken snöplogar eller traktorer, så när det kom stora mängder snö fick människor hjälpas åt. Det handlade helt enkelt om framkomlighet och säkerhet, säger Ulf Stenberg. Numera har vi ett annat samhälle, men principen lever ändå kvar i dagens lag om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (snöskottningslagen), vilken ger kommunerna möjlighet att föra över ansvaret för snöröjning och halkbekämpning av gångbanor till fastighetsägarna. Den är också orsaken till att snöröjning av gångbanor i villaområden kan vara kommunens ansvar i en kommun och husägarens i en annan.
– Variationerna kan dessutom finnas inom en och samma kommun. I exempelvis Ljungby beror ansvaret på vilken gata man bor. Och vad som gäller på den egna gatan får man leta upp på kommunens hemsida, berättar Ulf Stenberg som anser att detta är en förlegad lagstiftning.
Kommungränsen märks när snön kommer på Fågelhundsvägen norr om Stockholm blir skillnaderna ovanligt tydliga. Här går kommungränsen mellan Solna och Sundbybergs kommuner mitt i den lilla gatan. Under den snöfria delen av året är det ingen skillnad på de båda sidorna, men så snart det börjar snöa blir det tydligt att det finns en gräns här. Kommunerna har nämligen olika riktlinjer för vinterunderhållet av gångbanorna – vilket också innebär att husägarnas ansvar skiljer sig åt.
För att få driften att fungera slöt kommunerna 2017 ett driftavtal där Sundbyberg tog hand om plogningen av hela körbanan, medan respektive kommun ansvarar för gångbanan på sin respektive sida. Trots detta får inte alla boende på gatan samma vinterservice. I Sundbyberg plogar och halkbekämpar kommunen gångbanan och öppnar dessutom upp en passage i snövallen vid en infart per fastighet.
– Generellt öppnar vi upp ett hål i plogvallen på ett ställe, ofta vid bilinfart. Vill man hellre att vi tar upp vid sopkärlen eller brevlådan så kan man välja det. Men vi gör inte fler än ett hål, säger Mikael Jonsson, gatuchef drift i Sundbybergs stad.
På Solnas sida ansvarar i stället fastighetsägaren för snöhantering och öppning av snövallar vid privata infarter, samt för att snöröja och halkbekämpa gångbanan. Josefin Hammarström, enhetschef för gata, trafik och tillstånd i Solna stad, berättar att uppdelningen ibland väcker osäkerhet kring vad som gäller:
– Eftersom två kommuner är involverade i samma område förekommer det frågor kring hur ansvarsfördelningen ser ut och varför.
Kommunen sparar pengar
För Villaägarna är problemet inte bara åldern på reglerna. Ulf Stenberg pekar också på den ekonomiska aspekten. Ska kommunen själv snöröja och halkbekämpa gångbanorna krävs personal, maskiner och entreprenörer. Genom att använda lagens möjlighet och lägga ansvaret på fastighetsägarna slipper kommunen den kostnaden.
– Skottning av gångbanor kostar en hel del, och därför finns starka ekonomiska incitament för kommunerna att hålla fast vid det här systemet eftersom det ger lägre kostnader för dem själva, säger Ulf Stenberg. Men kostnaden försvinner inte nödvändigtvis, menar han. Om en dåligt snöröjd eller halkig gångbana leder till en olycka hamnar kostnader i stället hos sjukvården, Försäkringskassan, arbetsgivaren eller försäkringsbolagen.
– Till det ska läggas det personliga lidandet, menar Ulf Stenberg, som även beskriver systemet som samhällsekonomiskt ineffektivt och dumsnålt eftersom andra delar av samhället kan drabbas av högre kostnader än vad kommunen sparar på att lägga över snöröjning på husägare.
Åtta av tio vill se kommunalt ansvar
Att hålla gångbanan snöfri och halksäker innebär för den enskilda husägaren återkommande skottning och sandning under vintern. Den som arbetar är inte nödvändigtvis hemma när snön faller.
– Till skillnad mot 1800-talet då de flesta jobbade i anslutning till hemmet så är många på jobbet i dag när snöfallet sätter i gång. Man kan också vara bortrest eller ha ett rörelsehinder som gör att man inte klarar av att snöröja på det här sättet, säger Ulf Stenberg.
Villaägarnas enkät visar också att många inte känner till vad som gäller på den egna gatan. Konsekvensen blir, menar Ulf, att skottningen blir väldigt godtycklig. För den som använder gångbanan kan bristande snöröjning innebära att det blir svårt eller riskabelt att ta sig fram. Konsekvensen blir att gående tvingas ut i körbanan eller kanske måste avstå helt från att gå ut om gångbanan inte är framkomlig.
Villaägarna anser att dagens ordning har spelat ut sin roll och att den del av lagen som gör det möjligt för kommunerna att föra över ansvaret för snöröjning och halkbekämpning av gångbanor till fastighetsägarna ska bort.
– Det ger en mer likvärdig och säker service för både husägare och gångtrafikanter. Plus att många inte skulle råka ut för halkolyckor och belasta sjukvården, Försäkringskassan med mera, menar Ulf Stenberg. Det ligger också nära vad medlemmarna med gångbana själva svarar i Villaägarnas enkät. Drygt 82 procent tycker att kommunen borde ansvara för snöröjning och halkbekämpning av gångbanan utanför tomten. Bara 6 procent tycker att ansvaret ska ligga på fastighetsägaren.
För Ulf Stenberg bekräftar såväl kartläggningen som enkäten bilden av att reglerna behöver ses över.
– Lagstiftningen är föråldrad. Det här är något som man borde ha ändrat på för längesen.
Text: Erika Bergqvist Lindvall
(Ur Villaägaren #5 2026)
