Krocktester simulerar en begränsad del av verkligheten
Det finns en mängd faktorer som man inte tar hänsyn till vid krocktester. I Euro NCAP-krocktester tas exempelvis inte hänsyn till återstuds (rebound), vilket innebär att krockdockornas huvuden slungas fram och därefter bakåt och kan slå in i bilens inredningsdetaljer. Just risken med rebound uppmärksammades i Villaägarnas och Folksams krocktest av rostiga Mazda 6.
I en verklig olycka har också en bils vikt stor betydelse för hur säker bilen är, men det kommer inte fram ordentligt i krocktester. Tyngre bilar är generellt säkrare i verkliga olyckor än lättare bilar.
Euro NCAP har inte heller - mer än i ett test - mätgivare på krockdockornas fötter och använder inte kvinnliga krockdockor förutom i ett test. Detta trots att kvinnor inte drabbas på samma sätt som män vid en krock. Men oavsett vilken krockdocka man använder så beter sig krockdockorna vid en krock inte exakt likadant som en människa.
Tyngre bilar är generellt säkrare i verkliga olyckor än lättare bilar
Euro NCAP-tester mäter inte heller hastighetsgränserna för när kupén kollapsar, utan använder sig av på förhand fastställda hastigheter. Två bilar som krockas enligt Euro NCAP:s mall kan med andra ord båda klara av standardfrontalkrocken i 64 km per timme mot en deformerbar barriär. Men den ena bilen klarar kanske inte en fem kilometer per timme högre hastighet utan att kollapsa. Samtidigt kan kanske den andra bilen utan problem klara krocken i både 70 och 75 kilometer per timme.
Amerikanska Insurance Institute for Highway Safety, IIHS krocktestar också bilar
På andra sidan atlanten genomför man också krocktester. Deras tester är delvis desamma som Euro NCAP, men IIHS gör dessutom ett mer krävande frontalkrockprov med 25 procents överlapp av fronten mot krockbarriären i krockögonblicket (small overlap). IIHS testar till skillnad från EuroNCAP också takstyrka, så att inte taket trycks in om bilen slår runt vid till exempel en dikeskörning. Om krockdockan efter att först ha slagit i rattairbagen, återstudsar (rebound) och slår huvudet mot inredningsdetaljer som till exempel stolpen mellan dörrarna (B-stolpen), beaktas även detta av IIHS till skillnad från Euro NCAP.
Både Euro NCAP och IIHS låter krocktesta bilarna från sidan i 60 kilometer per timme. Bilarna blir då påkörda från sidan av en krockvagn. IIHS krockprov är dock betydligt hårdare. Deras krockvagn simulerar påkörning av en SUV, en allt vanligare biltyp. Därför är deras krockvagn högre än en normal personbil och väger 1 900 kilo. Euro NCAP använder sig av en lägre krockvagn, som väger 1400 kg och mer motsvarar en bil i Golf-klassen.