Hårt arbete stoppar lagfartskapning

Lagfartskapning är ovanligt. Enligt Lantmäteriet sker det omkring fem försök varje år, en droppe i havet kan tyckas med tanke på att det finns drygt två miljoner småhus i landet, men för den som drabbas är det en mardröm. Lyckligtvis har inga lagfarter blivit kapade de senaste åren, mycket tack vare Villaägarnas arbete.

Att råka ut för en lagfartskapning innebär att någon, genom förfalskade köpehandlingar, har lyckats bli antecknad som lagfaren ägare till din fastighet. Du står alltså inte längre som lagfaren ägare till ditt eget hus och behöver driva en juridisk process för att få tillbaka lagfarten.

Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna berättar att problemen med kapade lagfarter har minskat på senare år.

- När jag började jobba med det här fick husägare först i efterhand veta om att det hade skett en lagfartskapning. Nu finns det möjlighet att få reda på om fastigheten är på väg att kapas, redan när det kommer in en ansökan om lagfart till Lantmäteriet. Är man på alerten, kan man därför stoppa försöket redan på ansökningsstadiet, säger Ulf.

Därför vill bedragare kapa din lagfart

Men frågan är varför bedragarna vill kapa din lagfart? Enligt Lantmäteriet är det inte i första hand för att sälja fastigheten vidare, utan istället är syftet att använda lagfarten som säkerhet för att få ett banklån – och på så sätt få tillgång till kontanter.

Träget arbete

Ulf berättar att han redan för tolv år sedan skickade in en skrivelse om problemet till Justitiedepartementet.   

Då föreslog han att Lantmäteriet skulle införa nya rutiner så att fastighetsägaren skulle bli underrättad direkt om någon gjort en lagfartsansökan på fastigheten. Han föreslog också att fastighetsägaren skulle kunna registrera sig och bli underrättad elektroniskt, exempelvis via ett sms eller per e-post.

Men skrivelsen var bara en del av ett omfattande opinionsarbete för att övertyga politiker och myndigheter att skyddet mot lagfartskapningar behövde stärkas. Ulf berättar att han genom åren har skrivit otaliga debattartiklar, träffat många politiker och myndighetspersoner, allt för att påverka i frågan.

- Det tar tid att ändra en lagstiftning oavsett hur goda argument man har. Är förslagen förenade med kostnader, tar det nästan alltid mycket längre tid, avslutar Ulf Stenberg.

En delseger

Till slut gav arbetet viss, men betydande framgång. Under 2010 blev nämligen Lantmäteriet skyldiga att per brev underrätta den tidigare ägaren av fastigheten att lagfarten övergått till någon annan. Förvisso sker underrättelsen i efterhand, det vill säga efter att ansökan redan gått igenom. Emellertid kompenserades denna begränsning till stor del av att Lantmäteriet under 2016 införde möjligheten att ansluta sig till tjänsten Mina meddelanden. Då går det att få ett meddelande om någon annan ansöker om lagfart på din fastighet.

Arbetet fortsätter

Trots att säkerheten har blivit bättre och lagfartskapningarna minskat, så finns det fortfarande brister. Framförallt handlar det om att det idag inte går att få meddelanden om det har skett en lagfartsansökan på någon annans fastighet, exempelvis hos en äldre släktning. Under 2018 föreslog Villaägarna därför att denna möjlighet skulle finnas i tjänsten Mina meddelanden.

Checklista om din lagfart blir kapad

Om du drabbas gäller det att agera snabbt.

  • Börja med att polisanmäla brottet.
  • Kontakta sen ditt försäkringsbolag för att se om din försäkring täcker rättegångskostnader.
  • Är du medlem i Villaägarna, kan du utnyttja Ägarskyddsförsäkringen för att få hjälp med att få tillbaka lagfarten.
  • Är du inte medlem i Villaägarna, kan du anlita en advokat som kan företräda dig i domstolen.
  • Kontakta också kronofogdemyndigheten för att avvärja eventuella försök till utmätning.
  • Kontakta din bank.
  • Kontakta även Skatteverket och förklara att fastigheten inte har sålts och att det därför inte finns någon vinst att deklarera.