Förra året anmäldes 245 000 digitala brott enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Och nära tre miljoner svenskar blev under 2019 utsatta för phishing, eller nätfiske som det heter på svenska. Det är ett sätt att ”fiska” efter personlig information som exempelvis lösenord eller kortnummer. Phishingmejl och sms ser ofta äkta ut med avsändarnamn, logotyp och adress.
Ny tjänst hjälper dig att bli säkrare online
Stöldskyddsföreningen har startat en ny tjänst, säkerhetskollen.se, där du kan öka din kunskap om hur du själv kan minska riskerna för ett digitalt brott eller få råd om vad du ska göra om du utsätts för sådana brott. Du når också tjänsten via mejl, chatt eller telefonsamtal.
- Många svenskar vet inte om de är säkra på nätet eller i vilken ände de ska börja om de utsätts för brott. På säkerhetskollen.se kan du testa din mejl och se om din mejl är läckt någonstans. Du kan också både tipsa och bli varnad för pågående bedrägerier, säger Per Klingvall, rådgivningschef på Stöldskyddsföreningen.
Villaägarnas tips på hur du minskar risken för ID-kapning
- Spärra obehörig adressändring på Skatteverkets hemsida.
- Förhindra att någon obehörig adressändrar med hjälp av adress som lagrar eller eftersänder din post. Det gör du på adressandring.se
- Använd en digital brevlåda. Då får du kreditupplysningar och meddelande om din folkbokföringsadress skulle ändras. Brevlådan skaffar du på Skatteverkets webbplats.
- Kontrollera din folkbokföringsadress på Skatteverkets Mina sidor.
- Kolla upp om ID-stöldskydd ingår i din hemförsäkring.
- Var medveten om att alla kreditupplysningsföretag enligt lag måste meddela dig när de lämnar ut en kreditupplysning.
- Sprid inte ditt personnummer och kreditkortsnummer.
- Se till så att du får tillbaka ditt eget kreditkort när du exempelvis åker taxi eller går på restaurang.
- Använd ditt kreditkorts spärrar av köp på nätet. På så vis minskar du risken för att någon använder kortet.
- Låna inte ut din mobiltelefon.
- Gör papper med person- och kontouppgifter oläsbara innan du kastar dem.
- Använd inte samma och/eller enkla lösenord för mejlkonton, webbutiker med mera.
- Lägg in brandvägg och virusskydd på din dator samt uppdatera dina program och operativsystem kontinuerligt.
- Klicka inte på länkar i mejl som kommer från personer och företag som du inte känner till.
- Om du får mejl, vars innehåll är suspekt men som verkar komma från personer som du känner, kontakta vännerna personligen för att fråga om e-posten är legitim eller inte.
- Logga inte in med ditt bank-ID eller bankdosa om någon ringer upp dig.
