När vi gick in i valåret valde Villaägarna att fokusera på tre stora frågor: rättvisa villkor för husägare, rimliga boendekostnader och en ansvarsfull kommunförvaltning. Tre övergripande frågor som blir väldigt konkreta i en husägares vardag. Skatter och avgifter ska inte slå orimligt hårt mot den som bor i hus. Energikostnader ska vara förutsägbara och gå att planera både tre månader och tre år framåt. Kommunala beslut som påverkar hem och närområde ska fattas med hänsyn till dem som berörs.
Skatterna hamnade mitt i valkarusellen
Fastighetsskatten sträckte återigen upp handen ur graven. Vänsterpartiet meddelade att de vill utreda en ny statlig fastighetsskatt för de dyraste bostäderna, medan övriga riksdagspartier inte vill återinföra den. För Villaägarnas del är linjen enkel. Du ska inte riskera att beskattas ur ditt hem för att du har blivit rik på pappret.
Men den kanske intressantaste skattediskussionen har handlat om flytten.
Villaägare beskattas både när de köper och säljer sitt hus. Det gör det dyrt för äldre att lämna villan samtidigt som yngre har svårt att ta sig in på småhusmarknaden.
Under året har vi drivit frågan om de snedvridna flyttskatterna i bland annat Dagens industri och DN. Och i augusti kom ett efterlängtat besked, regeringen ska utreda flyttskatternas betydelse för rörligheten på bostadsmarknaden och utbudet av småhus.
En utredning är inte en reform, men frågan har nu fått prioritet.
Efter ihärdig kritik stoppades kravet på effektavgifter
Elpriser och elnätskostnader har fortsatt vara stora plånboksfrågor. Men få frågor har svängt lika snabbt som de svårbegripliga effektavgifterna.
Villaägarna har kritiserat modeller där hushållen förväntas anpassa vardagen efter komplicerade avgiftssystem. Att laga middag, ladda bilen och köra tvättmaskinen samtidigt ska inte behöva bli en avancerad räkneövning.
Under våren stoppade regeringen kravet på att alla elnätsbolag skulle införa effektavgifter. Det var ett viktigt besked, men frågan är inte löst. Elnätsbolag kan fortfarande använda avgifterna och ett nytt regelverk ska tas fram. Villaägarna fortsätter att bevaka frågan och verka för att kommande modeller fungerar för hushållen.
Under valåret har också debatten om vem som ska betala för elektrifieringen och upprustningen av elnätet gått varm. Villaägarnas ståndpunkt har varit tydlig: hushållen har redan betalat långt mer än vad som går att motivera med rimliga argument.
Husägare har under flera års tid pressats av höga elnätsavgifter som fortsatt att stiga kraftigt. Elnätspriserna har ökat långt mer än inflationen och betydande summor har gått till vinster i stället för att återinvesteras i näten. Nu krävs ett rejält omtag av elnätsregleringen där kundperspektivet tas in på riktigt.
Och i juli kom beskedet. Regeringen tillsätter en utredning för att säkerställa ”skäliga elnätsavgifter”. Villaägarna välkomnar beskedet och bevakar arbetet framåt. Nu gäller det att utredaren tar tillfället i akt och vågar lägga fram förslag på reformer där hushållsperspektivet äntligen får tyngd.
En viktig vinst för rimliga energikostnader som tål att upprepas är sänkningen av energiskatten med nästan 20 procent som fick inleda valåret. Villaägarna har länge argumenterat för en lägre skatt på el och även EU-kommissionen har uppmanat medlemsländerna att sänka elskatterna för hushåll.
Det finns goda skäl till det. När samhället ska elektrifieras blir det motsägelsefullt att samtidigt beskatta elanvändningen hårt. För många husägare innebar sänkningen dessutom en konkret lättnad i plånboken med lägre löpande kostnader för att bo och leva i hus.
Den svåruppnåeliga villadrömmen tog plats i debatten
Sex av tio unga vill helst bo i villa, men bara omkring en av tio gör det. Där småhusen är billigare är arbetsmarknaden ofta mer begränsad. Och där jobben finns, inte minst i storstadsregionerna, är huspriserna höga samtidigt som tröga flyttkedjor gör att färre villor kommer ut på marknaden.
Därför har Villaägarna tryckt på i debatten om behovet av fler småhus och fungerande flyttkedjor utan onödiga skattemässiga hinder.
Samtidigt har debatten om våra befintliga villaområden förändrats. Efter flera års diskussion där förtätning av befintliga villaområden ofta lyfts fram som en lösning på bostadsbristen meddelade regeringen i augusti att ett skydd mot så kallad ovarsam förtätning ska utredas. Även möjligheten för småhusägare att få större inflytande när kommunen förändrar deras bostadsområde ska ses över.
Det är ytterligare ett område där husägarperspektiv har hörts och skapat förändring.
Vi frågade partierna om husägarnas närmaste frågor och vi tog debatten
I början av året bad Villaägarna samtliga åtta riksdagspartier ge besked i frågor som påverkar livet i hus genom en enkät. Fastighetsavgift, flyttskatter, energiskatt, tomträtt, VA och äganderätt var några av dem.
Svaren visade både tydliga skiljelinjer och en del överraskningar. Partiernas ställningstaganden har vi tagit vidare i analyser, på debattsidor och i möten med politiker.
Villaägarna medverkade aktivt under Almedalsveckan där vi tog husägarperspektivet direkt till beslutsfattare, myndigheter, energibolag och andra samhällsaktörer. Vi argumenterade för rimliga boendekostnader, begripliga effektavgifter, fungerande flyttkedjor, fler småhus och kommunala beslut som tar större hänsyn till dem som faktiskt bor i hus.
Veckan innan valet presenterade Villaägarna även resultatet från en enkät där partierna redogjorde för sina ställningstaganden kring utrivning av dammar. En fråga med stor betydelse för många boendemiljöer.
Ett valår med framgång i husnära frågor
När vi summerar valrörelsen finns det saker att vara nöjda med. Kravet på obligatoriska effektavgifter stoppades. Flyttskatterna ska utredas. Elnätsavgifterna ska bli skäliga. Regeringen har lovat att se över skyddet mot ovarsam förtätning och stärka småhusägarnas inflytande i kommunala byggplaner.
Inte illa för ett valår.
Men mycket arbete återstår. Flera av årets positiva besked är fortfarande just utredningar och uppdrag, nu behöver de också leda till verklig förändring. Frågor som ökat ansvar för banker vid bankbedrägerier och rätten till ersättningsbostad vid inlösen enligt expropriationslagen väntar fortfarande på sin lösning. Beroende på vilken sammansättning av partier som hamnar i regeringen kan nya möjligheter öppna sig.
Villaägarna är partipolitiskt obundna och oavsett hur det politiska landskapet ser ut efter den 13 september kommer vi att fortsätta driva husägarnas frågor. Valrörelsen går mot sitt slut, men vårt arbete för rättvisa villkor, rimliga boendekostnader och bättre beslut för Sveriges husägare gör inte det.
