Kraven träffar fel
Förslaget begränsar hur stor eleffekt som får användas för uppvärmning och tappvarmvatten och dimensionerar kraven utifrån årets kallaste timmar. Det riskerar att göra dagens effektiva värmepumpar till ett mindre attraktivt alternativ, trots att modern teknik kan styra uppvärmningen till tider då belastningen på elnätet och elpriset är lägre.
Uppvärmning bara en del av ett modernt hushålls effektuttag. En värmepump för en villa har normalt ett effektbehov på omkring 3–7 kilowatt, medan exempelvis en elbilsladdare kan använda 11 kilowatt och en vanlig spis 6–9 kilowatt. Att enbart begränsa eleffekten för värme och varmvatten angriper därför inte byggnadens samlade effekttoppar.
Reglerna bör i stället utgå från fastighetens totala effektuttag och ge utrymme för teknik som kan styra elanvändningen över dygnet. Det skulle ge bättre incitament att minska belastningen på elnätet utan att begränsa valet av energieffektiva uppvärmningslösningar.
Dyrare att bygga och äga småhus
Konsekvenserna för husköparna kan annars bli betydande. Inledande beräkningar pekar på prisökningar på uppemot 10 procent för en vanlig villa. Det går på tvärs med ambitionen att fler människor ska kunna bygga och äga småhus.
Energikraven måste utgå från verkligheten
Regeringen bör därför slopa Boverkets föreslagna krav på eleffekt för uppvärmning och se till att de nya energikraven utgår från hur moderna hus och energisystem faktiskt fungerar. Målet måste vara ett robust elsystem, låg energianvändning och rimliga boendekostnader – inte dyrare bostäder och sämre teknikval.
Olof Mundt Petersen, Chef Teknisk Utveckling, Trä- och Möbelföretagen
Jonathan Lindgren, Samhällspolitisk Expert, Villaägarna
Mattias Järvinen, Teknisk Expert, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen
Nils Sundström, Teknisk Chef, Älvsbyhus
Mathias Karlstad, Teknisk Chef, OBOS Bostadsutveckling AB
Martin Forsen, Direktör, NIBE
