Stora grupper låg- och medelinkomsttagare har idag ingen möjlighet att skaffa sig ett eget hus. Med dagens osäkra läge präglad av krig, inflation och höga elpriser finner sig småhusbranschen paralyserad med tomma orderböcker. Men för kommunens planering för nya småhus kan inte dagens konjunkturläge och dystra känsla ligga i vägen för hur kommunen faktiskt kan bidra till att vända utvecklingen. En dedikerad ambition att göra rum för småhus lägger grunden till en ung, växande kommun.
I Villaägarnas undersökning Bästa Småhuskommun 2022 mäts tolv variabler som andelen småhus i kommunen, färdigställda hus över tid och i relation till planering och lönsamhet att bygga. De ökade driftskostnaderna fick ett stort genomslag i årets undersökning, gynnar kommunerna i norra Sverige på bekostnad av de södra.
Sverige har byggt för få hus
Under lång tid har Sverige byggt för lite samtidigt som befolkningen ökat. De flesta svenskar vill bo i villa där man värderar möjligheten att erbjuda goda uppväxtförhållanden till sina barn. En tidigare etablissemangskritik mot villastaden utifrån hållbarhet börjar bli ihålig när man betraktar fördelarna med att bygga i trä, trädgårdens mjuka mark för koldioxidupptag och den elektrifierade bilflottans fördelar.
Flera kommuners småhusbyggande överstiger den planerade uppförandetakten med råge under mätperioden 2018–2021. Byggandet trotsar i dessa fall negativa flyttnetton och att lönsamheten för att bygga kan understiga försäljningsvärdet. Drömmen att få bo i småhus är stark.
Det är ett uttryck för att kommunen kan öka takten med att tillgängliggöra mark – och få se resultat då den uppdämda efterfrågan för fler småhus bemöts. Så vänds konjunkturen för småhus och fler kan få det boende de önskar.
