Många unga skulle enligt en undersökning från SEB ha ekonomisk möjlighet att köpa en genomsnittlig villa i stora delar av Sverige. Problemet är att bostäderna inte alltid finns där unga har bäst möjligheter till arbete och försörjning.
I kommuner där villorna är billigare är inkomstmöjligheterna ofta sämre. Där arbetsmarknaden är stark och inkomsterna högre är villapriserna i stället ofta så höga att även unga hushåll med goda inkomster har svårt att köpa hus.
I debattartikeln i Dagens Nyheter beskriver Helen Forslind och Jonathan Lindgren detta som en viktig bostadspolitisk utmaning. Höga trösklar till det ägda boendet påverkar inte bara möjligheten att köpa ett hem utan också människors möjligheter att flytta dit jobben finns och etablera sig långsiktigt på en ort.
Fler småhus behöver byggas
Villaägarna anser att bostadspolitiken under lång tid har prioriterat flerbostadshus och täta miljöer framför småhus, trots att många människor helst vill bo i villa.
För att öka utbudet behöver småhus få större plats i kommunernas planering samtidigt som ledtiderna i detaljplaneprocesserna kortas. Ett större utbud är en viktig del i att göra villaboendet möjligt för fler unga.
Flyttskatterna bromsar flyttkedjorna
Samtidigt behöver det befintliga beståndet användas bättre. Dagens flyttskatter kan göra det kostsamt för äldre villaägare att lämna ett hus som blivit större än de behöver. När fler väljer att bo kvar minskar också antalet villor som blir tillgängliga för yngre hushåll.
Villaägarna vill därför slopa skatten på lagfart och pantbrev. Reavinstskatten behöver också förändras så att bara verkliga vinster beskattas. Det innebär att vinsten inflationsjusteras och att långsiktiga kostnader för underhåll blir fullt avdragsgilla.
Reformer som både ökar byggandet av småhus och minskar hindren för att flytta skulle göra det lättare för fler unga att ta sig in på villamarknaden och samtidigt bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.
