Dan Sjöblom, generaldirektör, och Emma Maraschin, chef för postfrågor, från Post- och telestyrelsen (PTS) föreslår i en debattartikel 16 september radikala förändringar av postutdelningen i Sverige. Det är ett dåligt förslag som skulle leda till att nästan alla postmottagare kan tvingas betala dyrt för att få sämre postutdelning.
PTS:s förslag innebär att en postoperatör som av PTS utsetts att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten (idag Postnord) kan besluta att posten inte längre ska delas ut där postmottagaren bor, utan i en postanordning (postbox, postfack eller liknande) som kan ligga upp till 200 meter från bostaden. Visserligen föreslås att samråd ska ske med berörda parter, men det är i slutändan postoperatören som ensidigt bestämmer var posten ska avlämnas.
Ett motiv till förslaget är att postmottagare ska kunna ta emot större postförsändelser och paket närmare sina hem än idag. Men vad man inte skriver ut tydligt är att det samtidigt innebär att postmottagare kommer att få brev och tidningar avlämnade längre bort från hemmet än idag. Det är en uppenbar serviceförsämring.
Ett kanske viktigare motiv till förslaget är att postoperatören ska kunna effektivisera verksamheten och därigenom minska sina kostnader. De besparingar som Postnord bedöms kunna göra uppgår till totalt 120 miljoner kronor per år. Kostnaden för de nya postanordningarna ska dock någon annan stå för: postmottagarna, alltså i praktiken hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och småhusägare.
Denna kostnad bedöms uppgå till mellan 800 och 3000 kronor per postanordning. Enbart för alla flerbostadshus (med omkring 2,6 miljoner bostäder) summerar kostnaden till mellan två och sju miljarder kronor. För småhusens del (med omkring 2,1 miljoner bostäder) handlar det om 1,6 till drygt sex miljarder kronor. Det är ur alla aspekter en orimligt stor investering i förhållande till de besparingar som Postnord skulle göra.
PTS förslag bör inte genomföras. Det behövs i stället en samordnad lösning för att postmottagare ska kunna ta emot paket från olika operatörer nära hemmet utan att det samtidigt leder till att den vanliga postservicen försämras och det behövs ett annat sätt att fördela kostnaderna för detta.
För övrigt finner vi det märkligt att PTS skickar ut ett förslag till 73 remissinstanser och bjuder in oss att lämna synpunkter på detta, varefter generaldirektören under pågående remisstid går ut i en debattartikel och skriver hur han vill att det ska bli. Vi undrar nu om PTS kommer att lyssna på remissinstansernas synpunkter eller om remissen bara var en formalitet.
Kenny Fredman, samhällspolitisk chef, Bostadsrätterna
Anna Thureson, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna
Linn Matic, samhällspolitisk chef, HSB
Kenneth Berglund, utredare stadsutveckling, Hyresgästföreningen
Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert, Riksbyggen
Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta
Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund
