Vindkraftsersättningen riskerar att urholka acceptansen för vindkraft

På torsdagen 4 juni debatterades regeringens förslag om att ge närboende till vindkraftverk en andel av anläggningens årliga intäkter. Det är ett steg i rätt riktning eftersom det erkänner att de som bor nära vindkraft påverkas genom försämrad boendemiljö och minskade fastighetsvärden. Samtidigt riskerar utformningen att få motsatt effekt.

Idag debatterades betänkandet "Vindkraft i kommuner" i riksdagen. Regeringen föreslår att personer som bor nära vindkraftverk ska få ekonomisk ersättning. Ersättningen ska motsvara en del av vindkraftsanläggningens årliga intäkter.

Den som bor inom nio gånger vindkraftverkets höjd från ett verk kan ha rätt till ersättning. Ju närmare man bor, desto större blir ersättningen.

Det är väl känt att fastighetsvärden ofta påverkas negativt av vindkraftsetableringar. Dessutom kan boendemiljön förändras på ett sätt som många upplever som negativt.

Närboende ställs mot sina grannar

Tidigare har ersättningen gått till kommunen för att användas till gemensamma satsningar, till exempel en upplyst fotbollsplan eller ett upprustat motions- eller skoterspår. Problemet är att det fortfarande är de närboende som får bära konsekvenserna av etableringen, samtidigt som de ställs mot resten av kommunens invånare.

Förslaget kan minska acceptansen för vindkraft

Tanken att ge ersättning direkt till de närboende kan därför ses som ett steg i rätt riktning. Men eftersom ersättningen inte får överstiga 2 procent av anläggningens årliga intäkter spelar det ingen större roll för vindkraftsbolaget om pengarna ska delas mellan 4 eller 200 hushåll.

Det kan i stället göra det mer attraktivt att bygga vindkraft nära tätorter, där vägar och elnät redan finns på plats. Att bygga långt ute i skogen innebär ofta större kostnader för vindkraftsbolagen.

När många hushåll ska dela på samma ersättning blir summorna små för varje enskild person. Samtidigt riskerar tätortsnära etableringar att skapa fler konflikter. Det gynnar knappast acceptansen för vindkraft.

Vi har till exempel följt den planerade etableringen nära Katrineholm, där omkring 6 000 personer bor inom tre kilometer från området. Det visar att vindkraftsbolag inte tvekar att planera projekt nära tätorter.

I utredningen bakom förslaget framgår också att syftet är att möjliggöra fler tätortsnära etableringar. Det går då emot målet att samtidigt öka acceptansen för vindkraft.

Ingen rätt att bli utköpt

I det nuvarande förslaget saknas också en del som tidigare diskuterats. Tanken var att närboende skulle kunna få sin fastighet uppköpt av vindkraftsbolaget till ett rimligt pris.

Bolaget hade därefter kunnat sälja fastigheten vidare, medan den boende hade fått möjlighet att flytta från ett hem som kanske förlorat både värde och trivsel på grund av vindkraftsetableringen. Det hade varit en möjlighet att lämna situationen utan ekonomisk förlust.

Det förslaget finns dock inte med längre och ska utredas vidare.

Villaägarna är med och påverkar

Villaägarnas Riksförbunds svar på remissen lämnades in redan i december 2025 och idag kommenterade Ulf Stenberg regeringens förslag i Sveriges radio och Jonathan Lindgren i TV 4.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.