Modernt hus med vackert odlad trädgård
Modernt hus med vackert odlad trädgård

Fukt i hus med enstegstätade fasader 

Enstegstätad fasad på lättregelvägg klassas som riskkonstruktion. Om organiskt material i väggen angrips av mögel eller röta är det svårt att upptäcka - och kan leda till omfattande skador med höga saneringskostnader.

Enstegstätade putsade fasader på lättregelvägg var vanliga under 80-, 90-, och en bit in på 2000-talet. Det är en ytterväggskonstruktion där putsen fästs direkt på bakomliggande vindskydd, t ex gipsskiva eller plywood, till skillnad från en tvåstegstätad fasad som har en luftspalt mellan putsen och vindskyddet.   

Ökad risk för fukt- och mögelskador

Avsaknaden av en dränerande luftspalt gör att den enstegstätade konstruktionen (enstegsmetoden) innebär ökad risk för fukt- och mögelskador, även i hus som bara är några år gamla. Skadorna orsakas av att fukt och regn mot putsen leds direkt mot bakomliggande skiva och vidare in i väggen.  

Särskilt stor risk löper kustnära hus och hus som ligger vindutsatt för slagregn. När regnet kommer in från sidan kan det enklare tränga in i sprickor eller otätheter i anslutning till genomföringar och infästningar.  

- Om du misstänker att du har en enstegstätad fasad på lättregelvägg bör du anlita en fuktsakkunnig för en fördjupad undersökning, säger Malte Rungård, byggteknisk expert på Villaägarna. 

Viktigt hålla koll på fasaden

Även om en fördjupad undersökning visar att fasaden för tillfället är skadefri bör du kontinuerligt göra egna kontroller för att tidigt upptäcka eventuella problem:

- Ett par gånger om året bör du undersöka om det finns färgförändringar i putsfasaden eller putssläpp, och vart 4-6 år bör du anlita en fuktsakkunnig för en mer omfattande undersökning och besiktning av fasaden. I samband med det kan du fråga hur du själv ska göra de kontinuerliga kontrollerna på bästa sätt, säger Malte Rungård. 

Kostsamt åtgärda enstegstätad fasad  

Om en undersökning skulle visa att ditt hus har drabbats av fukt- eller mögelskada behöver fasaden bytas. Om alla fyra sidor på ett normalstort hus behöver bytas kan reparationskostnaden landa på sexsiffriga belopp, i värsta fall sjusiffriga.  

- Frågan är inte OM det blir en skada, utan NÄR. Om ditt hus har denna konstruktion är det bäst att byta fasaden redan innan det hinner uppstå rötskador och mögel med dyra saneringskostnader, säger Malte Rungård. 

Eftersom åtgärdskostnaderna kan bli höga påverkar det husets marknadsvärde. Den som säljer ett hus med enstegstätad fasad på andrahandsmarknaden får därför räkna med att priset påverkas negativt.  

- Som köpare bör du ta reda på om det är en enstegstätad putsad fasad på lättregelvägg. I så fall bör du begära en fördjupad undersökning, säger Malte Rungård. 

Läs mer om riskerna med enstegstätade fasader på Boverkets webblats.

Som medlem i Villaägarna kan du även läsa mer i infoskriften Enstegstätade fasader.  

 

Har ditt hus enstegstätad fasad? 

  • Ta reda på om husets ytterväggar har trästomme. Kontrollera till exempel konstruktionsritningen eller objektsbeskrivningen. Där kan det framgå om ditt hus har putsade träväggar utan luftspalt.  
  • Knacka försiktigt med knogen mot putsfasaden. Låter det ihåligt så är det troligtvis en tunnputs monterad på cellplast. När man knackar så fungerar tunnputsen som en trumhinna.  
  • Kontrollera övergången mellan putsfasad och sockel vid ytterväggens underkant. Saknas luftspalt så är fasaden enstegstätad. 

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.