Det första som du behöver ta reda på när du funderar på att köpa laddbox är hur stor husets huvudsäkring är. Det brukar stå på din elfaktura eller elcentral. Vanligt är att huvudsäkringen ligger på 16, 20 eller 25 A (Ampere) i ett småhus, men det finns undantag.
Din möjlighet till effektuttag varierar med huvudsäkringen, ju större säkring desto mer effekt kan du ta ut och därmed kan du använda fler elektriska apparater samtidigt.
Om du har 16 A huvudsäkring kan du som högst använda 11 kW teoretisk effekt för hela huset. Använder du 6 kW till tvättmaskin, diskmaskin, belysning, hårtork och en dammsugare så blir det bara 5 kW kvar till laddboxen. Vill du kunna använda mer än 5 kW till laddboxen behöver du anlita elektriker och låta ditt elnätsföretag säkra upp huset till exempelvis 20 eller 25 A. Har du otur kan det även vara så att din elanläggning och ditt proppskåp inte är dimensionerade för högre belastning, och då måste du byta ut komponenter.
Om du har ett eluttag vid parkeringsplatsen kan det vara så att elkabeln som leder dit tål den motorvärmare du använder idag, men inte att du låter elkabeln mata el till en 22 kW-laddbox. Elkabeln behöver i så fall bytas ut. Likaså kan servisledningen som ansluter huset till själva elnätet behöva bytas ut om den inte tål den högre belastningen som laddboxen orsakar. Vill du kunna ladda med laddboxens maximala kapacitet behöver du i så fall också låta installera en mycket större huvudsäkring så att du kan ta ut mer effekt. Alltså gå från en huvudsäkring på till exempel 20 A till 35 A. Risken är då att din abonnemangsavgift hos elnätsföretaget går upp med några tusen kronor per år. Det finns dock något elnätsföretag som tillämpar samma pris för säkringsintervallet 16-25 A. Kostnaden för att modernisera elanläggningen kan därför bli hög om det krävs diverse nya komponenter och arbetstid från en elektriker - även om grönt rot-avdrag kan användas.
Effektavgifter slår hårt mot laddboxar
Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag ha infört en ny prismodell som inkluderar en effektavgift, vilket många redan har gjort. Hur prismodellen ser ut varierar mellan olika elnätsföretag.
- Gemensamt för prismodeller med effektavgift är att det kan svida rejält i plånboken för den som har laddbox. Så ta gärna reda på hur stor effektavgiften kan bli för din del innan du köper laddbox, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
För att illustrera hur effektavgifterna slår mot laddboxar, har vi valt att använda ett fiktivt nätbolag som exempel. Där delas effektavgiften upp i höglasttid (vardagar kl. 07-19) som kostar 50 kr/kW och låglasttid (övrig tid) som kostar 25 kr/kW. Sen används medeltalet av de tre högsta effekttopparna för beräkningen av hur mycket man ska betala i effektavgift.
Exempel 1 - Innan installation av laddbox (kör bensinbil eller dieselbil)
Vi antar att hushållet förbrukar 5 kW som mest såväl under låglasttid som höglasttid.
Låglasttid:
Medeltal av tre högsta effekttoppar: 5 kW
Effektavgift: 5 kW * 25 kr/kW = 125 kr
Höglasttid:
Medeltal av tre högsta effekttoppar: 5 kW
Effektavgift: 5 kW * 50 kr/kW = 250 kr
Summa månadens effektavgift = 375 kr
Exempel 2 - Efter installation av laddbox (kör elbil)
Vi antar att laddning av elbilen sker med 10 kW. Det innebär att effekttopparna blir 5 plus 10 = 15 kW.
Låglasttid:
Medeltal av tre högsta effekttoppar: 15 kW
Effektavgift: 15 kW * 25 kr/kW = 375 kr
Höglasttid:
Medeltal av tre högsta effekttoppar: 5 kW
Effektavgift: 15 kW * 50 kr/kW = 750 kr
Summa månadens effektavgift = 1 125 kr
Det kostar alltså 750 kronor mer i månaden i effektavgifter för den som kör en elbil och laddar bilen på det här sättet jämfört med en granne med ett likadant hus som fortsätter att köra sin bensin- eller dieselbil. Utöver det tillkommer även ofta en högre kostnad för större huvudsäkring om nuvarande huvudsäkring inte mäktar med den högre effekt som laddboxen behöver. Det kan kosta runt 1 500 kronor per år att gå från 20 A till 25 A huvudsäkring beroende på nätbolag.
För en fullständigare bild av hur kostnaderna skiljer sig åt mellan elbilar samt bensin- och dieselbilar behöver hänsyn även tas till att bränsle, fordonsskatt och service i allmänhet är dyrare till en bensin- eller dieselbil medan elbilen ofta har högre kostnader för däck och försäkring.
Lastbalansering minskar effektavgiften och risken för att proppen går
Undviker man att ladda elbilen under höglasttid, kan naturligtvis effektavgiften hållas nere. Något som kan göras på ett enklare sätt om laddboxen har möjlighet till schemaläggning. Likaså om man sänker effektuttaget på laddboxen vid laddning, en möjlighet som finns på de flesta laddboxar.
Många laddboxar har dynamisk lastbalansering, som ser till att laddboxen automatiskt anpassar laddeffekten efter hur mycket el som används i resten av huset av till exempel spis, tvättmaskin, varmvattenberedare med mera. Om resten av huset använder mycket el, dras automatiskt effekten ned för laddboxen. När förbrukningen i resten av huset minskar igen, ökar automatiskt effekten för laddboxen. På så sätt minskar man risken för överbelastning, att proppen går. Likaså kan man hålla nere effektuttagstopparna och därmed effektavgiften. Det finns även enklare typer av lastbalansering, där man inte automatiskt tar hänsyn till hur elförbrukningen ser ut i resten av huset.
Ladda med vanligt vägguttag
Elsäkerhetsverket säger att vanliga vägg- och motorvärmaruttag inte är gjorda för elbilsladdning och att de inte klarar återkommande hög belastning under lång tid samt att laddningen därför bör därför begränsas till 8-10A. Myndigheten avråder därför från sådan regelbunden laddning. Risken ökar om uttaget är av låg kvalité, gammalt och slitet. Men uttaget kan naturligtvis bytas ut så det är säkrare att ladda elbilen med laddbox.
Det är inte olagligt att använda ett vanligt uttag för elbilsladdning. Laddar du trots allt i vanligt vägguttag och vill sänka belastningen rejält på uttaget så kan du skaffa en laddkabel som begränsar laddningen till 6 A. Laddning med 6 A är något som i stort sett alla elbilar klarar. Det finns elkablar som är låsta till 6 A laddning som Deltaco EV 1126 (för elbilar med typ 1 uttag) och EV1230 (för elbilar med typ 2 uttag). Man kan även köpa elkablar med ställbar laddning (6 A till 16 A) som PECE-006162, där du kan ställa ned strömstyrkan till 6 A. Ett krux vid laddning med 6 A är att det bara ger runt 1,4 kW, vilket gör att det tar lång tid att ladda en elbil jämfört med en laddbox som har högre effekt.
Exempel 3 - Laddar elbilen i vanligt uttag med 1,4 kW (6 A)
Om en elbil köps in och laddas i vanligt uttag 6 A blir den högsta effekttoppen 1,4 kW högre än jämfört med exempel 1 där man har en bensin- eller dieselbil. Så med husets förbrukning i övrigt om 5 kW hamnar man på totalt 6,4 kW. Effektavgiften blir därför också högre.
Låglasttid:
Medeltal av tre högsta effekttoppar: 6,4 kW
Effektavgift: 6,4 kW * 25 kr/kW = 160 kr
Höglasttid:
Medeltal av tre högsta effekttoppar: 6,4 kW
Effektavgift: 6.4 kW * 50 kr/kW = 320 kr
Summa månadens effektavgift = 500 kr
Effektavgiften för den som laddar en elbil med en laddbox i exempel 2 och använder 15 kW ligger på 1 125 kronor per månad, vilket gör att den som håller sig till ett vanligt uttag sparar 625 kronor i månaden. En skillnad som blir mindre om man väljer att skruva ned laddeffekten på laddboxen och slutar att ladda under höglasttid. Laddboxar med hög effekt på 22 kW blir i praktiken oerhört dyra att använda på full effekt, vilket lär betyda att många inte kommer att använda mer än en bråkdel av deras kapacitet.
Billigast laddning med vanligt eluttag
En genomsnittlig svensk bil gick i snitt drygt 1 100 mil år 2023 eller cirka 3 mil om dagen. Med laddning via vägguttag 6 A tar det runt 5 timmar att ladda en elbil som drar 2 kW per mil för 3 mils körning. Vid laddning via laddbox 10 kW tar det bara drygt en halvtimme. Kör du inte längre sträckor och har möjlighet att låta ladda bilen över natten spelar det kanske inte så stor roll att det tar lång tid att ladda batteriet via vägguttaget. Motsatsen gäller vid behov av laddning för att köra längre sträckor.
- Merkostnaderna för effektavgifter, modernisering av husets elsystem, eventuell höjning av husets huvudsäkring och möjligheten att köpa laddkablar som begränsar laddningen till 6 A gör det mer plånboksvänligt för den som inte har behov av snabbare laddning att inte gå över till att ladda elbilen med laddbox. Sedan är det förmodligen få som kommer att använda de största laddboxarnas kapacitet på 22 kW fullt ut, i alla fall när effektavgifterna har införts av alla elnätsbolag. Laddboxar med lägre effekt kan därmed bli mer intressanta liksom att ladda vid publika laddstationer om prislappen för snabb hemmaladdning blir alltför hög, konstaterar Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
