Mikroplasten finns överallt

I ditt hem gömmer sig mängder med mikroplaster. De finns i skönhetsprodukter, textilier, kläder och sköljmedel. I vissa fall till och med i kranvattnet. Det är pyttesmå plastfragment som tar lång tid för naturen att bryta ner, och ingen vet säkert hur vi människor påverkas av plasten.

Stora mängder av mikroplasten hamnar i reningsverkens slam för att senare användas som gödning i bland annat skogsindustrin. Men mycket åker rätt ut i havet där fisk och skaldjur förväxlar mikroplasten med mat.

Forskarna vet idag väldigt lite om hur mikroplaster påverkar människors hälsa. Men en del forskning pekar på att tillsatserna i plasten kan ha cancergenererande effekter.

Vilka effekter har mikroplast

Therese Karlsson på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet ingår i en stor expertgrupp som forskar på mikroplaster.

– Vi vet idag ganska lite om vilka effekter mikroplaster har. Det är ett svårt och komplext forskningsområde. Många djur äter mikroplast och plasten finns nästan överallt. Vissa djur tål plasten bättre än andra. En sandmask kan exempelvis klara stora mängder medan sjöfåglar får stora problem när plasten fastnar i deras tarmsystem, säger Therese.

Att mikroplastens spridning kanske är större än vad många tror illustreras inte minst av att forskare till och med har hittat plastfragment i kranvatten, petflaskor och öl. Men enligt Therese har det ökande intresset för mikroplaster i allt för hög grad kommit att handla om hur mycket mikroplaster det finns i olika livsmedel. Hon menar att frågan är större än så, och att den största källan till mikroplast kommer från vår användning av plastmaterial.

– Vi tror att den absolut största mängden mikroplast kommer från slitage från större plaster. Plast bryts ner av sol och andra processer – och plast finns överallt. Det är svårt att mäta hur mycket det handlar om, säger Therese.
Våra kläder är en annan källa till mikroplaster. De flesta kläder är nämligen gjorda av syntetiska material som kontinuerligt avger plastfibrer.

– Vi gjorde ett kort test där vi ställde fram vattenglas på ett bord för att se hur många fibrer som föll i dem. Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese.

Minska mängden plastanvändning 

Frågan är då vad man som kan göra för att minska mängden mikroplaster?
Enligt Therese handlar det om våra konsumtionsvanor. Vår livsstil helt enkelt.

– Jag tycker att man ska försöka minska sin generella material- och energiförbrukning. Allt hänger ihop. Egentligen är det inte mikroplasten som enskild företeelse som är problemet utan det är mängden vi konsumerar, avslutar Therese.

En snårskog av konstiga ord

Att lista ut vilka produkter som innehåller mikroplaster är något av ett detektivarbete. Det finns förvisso ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som har en skrubbande, rengörande eller polerande funktion. Men mycket kosmetika innehåller fortfarande plast, till exempel smink och glitter. Tillverkarna använder ofta facktermer som ingen normal människa vet vad de betyder. Ett trick är dock att hålla utsikt efter ordet poly på förpackningen. Vanliga sorters plaster som tillsätts i produkter är polystyren, polypropylen, polyeten och polymetylmetacrylat.

Ofantliga mängder plast

Storskalig produktion av plast tog fart på allvar under 1950-talet. Sedan dess har det i världen producerats ungefär 8,3 miljarder ton plast. Det mesta av plasten, 79 procent, finns fortfarande kvar och har samlats på hög i så kallade deponier. Det är så mycket plast att det kan täcka hela Argentina. Människor i landet skulle bokstavligen vara tvungna att vada i plast upp till fotknölarna.