Maskerad tjuv bryter sig in genom fönster
Lagbok om brottsbalken
Inbrottstjuv som bryter upp fönster

Skärpt straff för inbrott i bostäder 

Riksdagen har infört det nya brottet inbrottsstöld och skärpt straffet för bostadsinbrott. Syftet är att integritetskränkningen för brottsoffret ska väga tyngre vid straffskipningen. Det är en lagändring som Villaägarna har arbetat för.

Ett inbrott i bostaden är en integritetskränkning. Förutom att du har blivit bestulen har någon varit inne i hemmet. Det förekommer att inbrott sker även när familjen är hemma. Ett inbrott kan påverka hela familjens trygghet och känslan av otrygghet kan sitta i länge.

Inbrottsstöld – ett nytt brott

Nu har lagen ändrats så att integritetskränkningen för brottsoffret får större betydelse när domstolen dömer. Från och med den 1 mars i år har riksdagen infört ett nytt brott, som heter inbrottsstöld. Det nya brottet gäller vid inbrott i bostad eller annat liknande boende, till exempel fritidshus.

Straffskalan för inbrottsstöld är fängelse i minst ett år och högst sex år. Det är samma straff som för rån. Tidigare bedömdes bostadsinbrott som grov stöld, där straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Den här lagändringen har oppositionen drivit i riksdagen genom så kallade tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen att komma tillbaka till riksdagen med ett lagförslag, men det har tagit tid.

- Vi på Villaägarna har gjort förslaget till vårt och drivit på för att en lagändring ska bli verklighet, bland annat genom debattartiklar, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarna.

Minimistraffet är viktigt

Utredaren föreslog att minimistraffet borde vara nio månaders fängelse, men i vårt remissvar argumenterade vi för att det borde vara minst ett års fängelse.

- Det är positivt att regeringen har gått på vår linje, för det innebär att domstolen normalt kommer att döma till fängelse. Det är en tydlig signal till inbrottstjuven att man riskerar att hamna i fängelse vid bostadsinbrott. Lagändringen innebär också ökade möjligheter att utvisa utländska medborgare som begår brott. Det är en fördel, eftersom internationella stöldligor ligger bakom många bostadsinbrott, säger Lena Södersten.

Med ett års straffminimum får polisen dessutom använda så kallad överskotts­informa­tion som framkommit vid hemlig avlyssning, övervakning eller kameraövervakning för att inleda en förundersökning eller motsvarande utredning om inbrottsstölden.

- Det kan leda till att polisen lyckas identifiera både personer som befinner sig här och som underlättar den brottsliga verksamheten och platser där stöldgods förvaras, säger Lena Södersten.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.