Skärp straffet rejält för bostadsinbrott

Det är obehagligt att råka ut för ett villainbrott. Många småhusägare är otrygga under lång tid efteråt och hela familjen påverkas. Kommer tjuven tillbaka? Vågar man låta barnen gå hem själva efter skolan?

Minst hälften av alla bostadsinbrott begås av internationella stöldligor på stöldturné genom landet. Ligorna begår också andra stölder och är ett samhällsproblem.

För att få stopp på ligorna måste tullen få befogenhet att hindra stöldgods från att lämna landet, hålla kvar misstänkta och ta gods i beslag. Idag tvingas tullaren passivt se på när en misstänkt bil rullar på färjan eller kör över Öresundsbron om polisen inte kan komma. Så kan vi inte ha det.

Vi behöver också skärpa straffen. En utredning föreslog nyligen ett nytt brott, Inbrottsstöld, där integritetskränkningen för brottsoffret väger tyngre. Det är rätt tänkt att ta hänsyn till brottsoffret på ett tydligare sätt, men minimistraffet borde vara ett års fängelse och inte nio månader som utredaren föreslår.

Det spelar roll var man drar gränsen

Sätter man den undre straffgränsen till ett år förutsätts det bli fängelse, istället för ett lindrigare straff. Det är en viktig signal till brottsoffret om att lagstiftaren tar integritetskränkningen på största allvar. Men också en tydlig signal till inbrottstjuven, och inte minst de internationella stöldligorna, att man riskerar fängelse om man begår bostadsinbrott. Enligt polisen är just låga straff ett viktigt incitament för ligorna att fortsätta sin brottsliga verksamhet.

Dessutom får polisen då använda fler verktyg och kan utnyttja överskottsinformation från hemlig avlyssning, övervakning eller kameraövervakning för att inleda en förundersökning eller motsvarande utredning om inbrottsstölden. På så sätt kan polisen lyckas identifiera personer som underlättar ligornas brottsliga verksamhet och hitta platser där stöldgods göms.

Dessutom ger ett års straffminimum ökade möjligheter att utvisa utländska medborgare som begår brott, vilket både regeringen och oppositionen säger att de vill göra.

Om fler får fängelse behövs fler anstaltsplatser. Det kräver ytterligare medel till kriminalvården enligt utredaren. Men kriminalvården verkar snarare ha tryck på sig att sänka sina kostnader. Bakom deras senaste förslag att fler ska kunna få fotboja framskymtar besparingsargument.
Det finns en risk att regeringen kompromissar av kostnadsskäl, särskilt med tanke på att oppositionen har drivit på regeringen att skärpa straffet för bostadsinbrott till minst ett år.

Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk

Ska vi få stopp på stöldligorna och annan brottslighet räcker det inte med fler poliser. Det kräver satsningar i hela rättskedjan inklusive fler fängelseplatser.

Då kan vi inte låta finansdepartementet få styra straffskalan för villainbrott.

Artikel i SvD, Kriminalpolitiken