Söktjänster som Ratsit och MrKoll är perfekta verktyg för kriminella. Med några enkla knapptryck på mobilen ser man vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information kriminella använder för att kartlägga nästa brottsoffer. Det är unikt för Sverige. I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter.
Söktjänster används i dag vid inbrott, rån, telefonbedrägerier, påtryckningar mot offentliganställda och gängrelaterade våldsdåd.
Lagen är inte anpassad för dagens samhälle
Reglerna i grundlagen som tillåter söktjänsterna att publicera våra personuppgifter infördes 2003 för att anpassa grundlagen till internet.
Sverige har förändrats rejält sedan dess. Vi är digitala på ett helt annat sätt än för tjugo år sedan och vi har en helt annan brottslighet. Vi befinner oss i ett osäkert geopolitiskt läge och i början av en omvälvande AI-etablering. Villaägarna har gång på gång argumenterat för att grundlagen behöver anpassas till dagens och morgondagens Sverige.
Söktjänsterna bör omfattas av samma regler som andra
Det finns ett färdigt förslag till lösning. En statlig utredning har föreslagit att grundlagsskyddet ska begränsas och att söktjänsterna i praktiken ska följa GDPR, precis som alla andra verksamheter. Därmed skulle det krävas laglig grund för att få lägga ut våra personuppgifter, till exempel samtycke, och som privatperson har man rätt att bli glömd. Då skulle det bli svårare för kriminella att kunna kartlägga sina brottsoffer. Det hade varit en rimlig lösning.
I stället för att vrida verktyget ur kriminellas händer väljer regeringen nu att skjuta frågan på framtiden. Det är ett hån mot brottsoffren. Under tiden fortsätter kriminella att hitta äldre och ensamma husägare att lura eller råna.
Regeringen motiverar sitt besked att inte föreslå en grundlagsändring med att det finns ett behov att analysera en kommande dom från EU-domstolen. Men det fanns en annan möjlighet. Regeringen kunde – och borde – ha sett till att riksdagen kunde fatta det första beslutet före valet. Sedan hade man kunnat avbryta processen med en grundlagsändring senare om man hade önskat. På det sättet hade vi fått handlingsutrymme. Nu skjuts ett akut problem på framtiden och fler kommer att drabbas.
Villaägarna kommer inte ge upp
Däremot ska en ny utredning tillsättas för att se om det går att föreslå ändringar i vanlig lag; om man till exempel kan ändra sekretesslagstiftningen för att begränsa tillgången till uppgifter som används för att begå brott. Vi får väl se hur det går med det.
Villaägarna har drivit frågan i fyra år. Vårt arbete fortsätter för vår linje är tydlig: ingen ska behöva riskera att bli kartlagd på nätet och utsatt för brott i sitt hem.
