- Ett viktigt steg i vårt arbete är att jag har tagit fram ett så kallat "position paper" tillsammans med Nätverket mot bankbedrägerier som jag skickat till europaparlamentariker för att uppmärksamma dem på de brister som finns i förslaget till betaltjänstförordningen som just nu förhandlas i EU. Risken med lagförslaget är att nuvarande ordning cementeras, att bankbedrägerierna fortsätter att vara bankkundernas ansvar och att någon utökning av bankernas ansvar inte sker. Förhoppningsvis kan vi få en förändring till stånd, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
Riksdagsseminarium uppmärksammar bankbedrägerierna
Villaägarna har haft ett stort antal möten med europaparlamentariker, riksdagsledamöter och myndigheter för att påverka i frågan. Nu närmast rör det sig om att riksdagsledamöterna Anna-Belle Strömberg (S) och Lars Beckman, (M), den 13 maj har bjudit in till ett seminarium om hur bankbedrägerier och finansiering av organiserad brottslighet kan stoppas. Seminariet arrangeras i samarbete med Villaägarna och övriga organisationer inom Nätverket mot bankbedrägerier.
- Jag ser verkligen fram emot att få medverka vid riksdagsseminariet och berätta om vilka möjligheter som finns att förändra lagstiftningen så att bankerna tvingas ta ett större ansvar för bankbedrägerierna. Småhusägare och andra bankkunder kan inte fortsätta drabbas av bankbedrägerier i den här utsträckningen, säger Ulf Stenberg.
Svag svensk lagstiftning har mycket att lära av Storbritannien
Många av de lösningar som Villaägarnas Riksförbund ser framför sig finns redan på plats i brittisk lagstiftning där bankerna förlorar pengar om de inte får ned bankbedrägerierna. Men detta system finns inte i Sverige. När du blir du lurad att godkänna en transaktion med mobilen i Sverige anses det vara ditt fel. Om banken har ett banksystem som inte är tillräckligt bra på att fånga upp och stoppa bedrägliga transaktioner spelar ingen roll.
Förr slog de kriminella till mot bankerna genom klassiska bankrån – och bankerna fick själva stå för hela förlusten. Idag när de traditionella rånen i princip försvunnit, är det istället de svenska bankkunderna som får betala 80 procent av förlusterna, eftersom de kriminella nu använder bankbedrägerier.
I Storbritannien finns däremot banker som kompenserar kunderna för 80–90 procent av bankbedrägerierna. Det framgår även hur mycket bankbedrägerier som respektive bank har i Storbritannien, men i Sverige är det sekretessbelagt hur mycket bankbedrägerier en bank har.
Att det hålls hemligt är för att banken annars riskerar att förlora pengar på att bankkunderna lämnar banken. Om en restaurang orsakar magsjuka kan du få reda på det då sådant inte är sekretessbelagt, trots att restaurangen också kan förlora kunder. Så den svenska lagstiftningen är därför motsägelsefull.
Dagens lagstiftning ställer otillräckliga krav på bankernas säkerhet
- Bankkunderna i Sverige borde också få reda på vilka banker som har lägst banksäkerhet och där deras pengar är minst säkra. Högre banksäkerhet kostar pengar, men om bankkunderna inte får reda på vilka banker som är säkrare kan bankerna uppleva det som mindre meningsfullt att lägga mer pengar på banksäkerhet, säger Ulf Stenberg och fortsätter:
- Sedan behöver man vända på alltihop rent juridiskt. Idag jagar lagstiftningen bankkunderna och inte bankerna. Lagstiftningen ställer sig hela tiden frågan om bankkunderna har varit vårdslösa men ställer otillräckliga krav på bankernas säkerhet. För att en bank ska kunna gå fri vid ett bankbedrägeri vill vi att banken ska visa att den har gjort vad den har kunnat för att stoppa eller begränsa bedrägeriet, säger Ulf Stenberg.
Villaägarna vill också kopiera den brittiska regleringen rörande bankkundernas ansvar som är mycket generösare och skulle leda till att drabbade i högre utsträckning får sina bankmedel återställda vid bankbedrägeri.
- De brittiska bankerna tvingas att ta en större del av förlusterna vilket gör dem mer angelägna om att anstränga sig för att hålla förlusterna nere. Motsvarande ekonomiska incitament saknas för de svenska bankerna, vilket färgar av sig på inställningen till banksäkerhet.
- I Storbritannien är det dessutom så att bankkundens bank och den bank som bankbedragaren har använt får dela på förlusten vid bankbedrägeri. Det här gör att de brittiska bankerna anstränger sig för att hålla förlusterna nere. Den kravlösa tillvaron som råder för svenska bankerna gör inte bankkundernas pengar tryggare utan gynnar snarare den organiserade brottsligheten, säger Ulf Stenberg
