Vid årsskiftet tog kommunerna över ansvaret för insamling av förpackningsavfall från hushållen. Kommunerna ska även erbjuda separat insamling av matavfall från hushåll. Reformen ska vara fullt genomförd senast den 1 januari 2027.
Redan i höstas uppmanade Avfall Sverige de samfälligheter, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som saknar insamling av förpackningar att börja förbereda sig. De behöver planera och avsätta ytor för att samla in papper, plast, metall och glas i två fraktioner och helst returpapper också.
Den här förändringen kommer att ställa stora krav på samfälligheter, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare. Hur löser man frågan praktiskt? Vi ser exempelvis att det kan bli klurigt att hitta lösningar i gamla flerfamiljshus.
Följa avfallskraven blir dyrt och krångligt för samfälligheter
Men det finns en stor skillnad mellan samfälligheter å ena sidan och bostadsrättsföreningar och fastighetsägare å den andra. Till skillnad från dessa måste samfälligheter först vända sig till Lantmäteriet för beslut. För samfälligheterna får inte själva fatta beslut hur som helst.
Det tar lång tid och det kostar mycket pengar. Enligt Lantmäteriets hemsida tar det i snitt 16 månader att ändra ett anläggningsbeslut. Om det är 25 fastighetsägare som ingår i samfällighetsföreningen kan de räkna med en snittkostnad på 150 000 kronor, det vill säga 6 000 kronor per fastighet.
Dessutom tillkommer kostnader för nya sopkärl.
Det är framför allt vanligt med samfälligheter i radhusområden och i områden med fritidshus där de boende delar gemensamma ytor och anläggningar, som lekplatser, parkeringar och vägar. Det är fastigheten som är medlem i samfällighetsföreningen. Och husägaren kan inte bara gå ur samfällighetsföreningen om han skulle vilja det.
Tvingas blanda in Lantmäteriet för att göra rätt
En samfällighet bildas genom ett lantmäteribeslut; det kallas för anläggningsbeslut. Anläggningsbeslutet styr vad samfällighetsföreningen får ägna sig åt. Föreningen bildas för att förvalta de anläggningar som framgår av beslutet. Något annat får föreningen inte hålla på med. Om de vill ägna sig åt något som inte täcks av anläggningsbeslutet måste de först vända sig till Lantmäteriet och begära att få sitt anläggningsbeslut ändrat.
Det kan vara frestande för en samfällighetsförening att fatta beslut ändå, men det är ingen bra lösning. Om samfällighetsföreningen fattar ett beslut på sin stämma som strider mot anläggningsbeslutet kan husägarna aldrig vara säkra. Det räcker att en person klandrar beslutet så kan det rivas upp, och det kan göras långt senare. Det kan till exempel vara en ny person som flyttar in i föreningen och som vägrar att vara med och betala.
Frågan handlar inte bara om att ändra anläggningsbesluten så att landets samfällighetsföreningar kan planera för fastighetsnära insamling av förpackningar. Detsamma gäller om föreningen vill sätta upp laddstolpar för att göra det möjligt att ladda elbilar. Eller flytta postlådorna från husen till en gemensam lådsamling i området, vilket föreningen kan känna sig tvungen att göra för att husägarna inte ska tvingas hämta sin post på ett utlämningsställe. För att ta några exempel.
Lag om anläggningsbeslut är daterad
Den lagstiftning som gäller för samfälligheter tillkom i början av 1970-talet. Det var en tid då det kollektiva var mer självklart än vad det är idag. Nu har det gått 50 år och lagen behöver uppdateras. Det är inte rimligt att vuxna människor som är helt överens inte ska kunna fatta beslut som rör dem och de anläggningar de förvaltar gemensamt utan att vara säkra på att beslutet står sig över tid.
Lagstiftaren har mjukat upp lagstiftningen lite. Sedan 2022 får en samfällighetsförening fatta beslut om att ändra andelstalen för en eller flera fastigheter. Men det krävs viss kvalificerad majoritet och godkännande av Lantmäteriet för att de nya andelstalen sedan ska börja gälla.
Regeringen har tagit ett steg i rätt riktning i fråga om laddstolpar. Den frågan ingår i en större utredning som ska undanröja hinder för elektrifieringen av transportsektorn och vara klar senast i slutet av 2024.
Gör det enkelt att göra rätt
Men regeringen behöver ta ett steg till. Det är orimligt att landets samfällighetsföreningar ska behöva belasta Lantmäteriet för att få sitt anläggningsbeslut ändrat på grund av krav på fastighetsnära insamling av förpackningar. Lantmäteriet har redan långa väntetider och kommer att behöva ytterligare resurser för att klara uppgiften. Myndigheten kommer att bli överhopad med ärenden.
Men viktigast av allt, de familjer som ingår i samfällighetsföreningar behöver kunna fatta beslut som berör dem på ett smidigare sätt. Då krävs lagändring. Det behövs någon form av minoritetsskydd, men frågan är hur ett sådant ska se ut. Om alla som ingår i samfällighetsföreningen är överens om förändringen borde de kunna fatta beslut och meddela Lantmäteriet vad de enats om, utan att behöva oroa sig för att det långt senare flyttar in en ny person i området som vill riva upp beslutet. Det borde kanske räcka om beslutet fattas med viss kvalificerad majoritet. Eller så specificerar man vilka frågor samfällighetsföreningen kan fatta beslut om utan att först behöva vända sig till Lantmäteriet och begära att anläggningsbeslutet ändras. Det kräver å andra sidan ytterligare lagändringar om det ska gälla fler frågor.
Villaägarna uppmanar nu regeringen att tillsätta en utredning som ser över lagstiftningen om samfälligheter. Det brådskar, inte minst med tanke på att den nya ordningen för insamling av förpackningar ska vara genomförd 2027.
Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund
Sofia Hellsing, chef, Samfälligheterna
