Med hänsyn till samhällsspridningen av covid-19 (Corona) kan öppettider och svarstider ändras med kort varsel.

Villaägarna bevakar utvecklingen noga och följder de rekommendationer som utfärdas av regering och myndigheter. Vi ber om förståelse för ovan nämnda åtgärder.

Miniräknare, penna och graf
Grönt monopolhus på myntstapel
Grönt monopolhus på myntstapel

Villaägarna kräver besked om uppskov

Dagens höga flyttskatt gör att många drar sig för att flytta. Pensionärsparet säljer inte huset som har blivit för stort och flyttar till en bekväm mindre lägenhet. Barnfamiljen som gärna skulle ta över deras hus bor kvar i sin trånga tvåa. Det blir svårare att flytta för jobbets skull.

Därför är beskedet i januariavtalet att ”Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas” ett steg i rätt riktning. Räntebeläggningen på uppskovsbeloppet är en skatt och kallas uppskovsräntan.

Beskedet i januariavtalet är positivt, men det är inte sant att flyttskatten för säljare och köpare slopas i och med detta. Säljaren betalar fortfarande 22 procent i reavinstskatt och köparen 1,5 procent i stämpelskatt på lagfart och 2 procent på pantbrev. Stämpelskatten kan lätt uppgå till flera hundratusen kronor.

Eftersom januariavtalet är så knapphändigt kom frågorna direkt. När avskaffas uppskovsräntan? Vilka omfattas? Gäller det även äldre uppskov?

Därför var det välgörande när finansminister Magdalena Andersson i slutet av februari sa till TT att besked om när förändringen ska genomföras och om även gamla uppskov omfattas kommer ”i närtid”.

Nu har det gått ett halvår. Det står fortfarande skrivet i stjärnorna när uppskovsräntan tas bort och vilka som omfattas.

Dessutom finns det fler frågetecken som behöver rätas ut kring uppskovet.

När man säljer sitt hus köper man normalt ett nytt hus eller en bostadsrätt. Om man får uppskov så behöver säljaren inte ta så stora lån.

I dagsläget finns det ingen begränsning för hur stor del av reavinstskatten säljaren kan skjuta upp. Det tidigare uppskovstaket slopades i juni 2016 för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, men beslutet var tidsbegränsat. Frågan är, vad gäller efter den 1 juli 2020? Återinförs uppskovstaket på 1,45 miljoner kronor då?

Den informationen är också central för den som funderar på att sälja huset eller bostadsrätten.

Idag kan en säljare som har en reavinst på 3 miljoner kronor skjuta upp vinsten om han köper en dyrare bostad, men måste betala 15 000 kronor om året i uppskovsränta, dvs i skatt. Det är uppskovsräntan som regeringen och samarbetspartierna är överens om att avskaffa.

Om uppskovstaket återinförs får säljaren inte skjuta upp mer än 1,45 miljoner kronor utan måste betala 341 000 kronor i reavinstskatt ovanför taket. Uppskovstaket omfattas inte av januariavtalet. Å andra sidan behöver säljaren då inte betala 7 250 kr per år i uppskovsränta.

I januariavtalet betonar de fyra partierna vikten av att rörligheten på bostadsmarknaden förbättras när flyttkedjor ger ett bättre nyttjande av beståendet. Den uppfattningen delar vi. Om partierna verkligen vill stimulera fler försäljningar krävs det åtminstone att de positiva effekterna av avskaffad uppskovsränta inte urholkas genom att uppskovstaket återinförs.

Att köpa eller sälja en bostad är livets största affär

I det vakuum som har uppstått kring januariavtalet är det omöjligt att veta hur man ska agera. Det är inte rimligt. Den som säljer och köper ett hus eller en lägenhet ska inte behöva gissa sig till vilka skattekonsekvenser som uppstår.

Inom kort kommer den första höstbudgeten från regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Villaägarna förutsätter att den innehåller klara besked om när uppskovsräntan avskaffas och hur det blir med uppskovstaket.

För ”närtid” är passerat sedan länge.

Håkan Larsson, chefekonom Villaägarnas Riksförbund
Lena Södersten, förbundsjurist Villaägarnas Riksförbund