Villaägarna kräver S-C-L-MP på besked om flyttskatten

Januariavtalet mellan S-C-L-MP innehåller punkten ”Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas”. Det är ett steg i rätt riktning.

Den höga flyttskatten gör att pensionärsparet fortsätter gå i trappor istället för att flytta till mindre. Barnfamiljen drömmer om att barnen får leka på tomten men bor kvar i en trång lägenhet. Flyttskatten begränsar också den som vill flytta för jobbets skull.

Vill regeringen återinföra uppskovstaket?

Men det är vilseledande av S, C, L och MP att säga att flyttskatten tas bort. Säljaren betalar fortfarande 22 % i reavinstskatt och köparen 1,5 % i stämpelskatt på lagfart och 2 % på inteckningar. Och runt hörnet lurar uppskovstaket, som nu riskerar att återinföras.

Men visst, slopad skatt på uppskovsräntan är bra. Men bläcket på avtalet hann knappt torka innan regeringen försökte ta tillbaka förbättringen med andra handen.

Bara 21 dagar efter avtalet sa Bolund till SvD (1 feb) att han inte kan lova räntefrihet på ett helt obegränsat uppskovsbelopp och tillade att ”kostnaderna för de olika punkterna i överenskommelsen får vägas mot hur det ser ut i statsfinanserna så exakt hur vi utformar det får vi återkomma till”.

Bolund verkar antyda att regeringen vill återinföra uppskovstaket.

När fastighetsskatten ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes reavinstskatten från 20 till 22 %. Dessutom infördes ett tak för uppskov och skatt på uppskovsräntan. Det är den skatten som ska avskaffas enligt januariavtalet.

När man säljer sitt hus köper man normalt ett nytt hus eller en lägenhet. Med uppskov behöver säljaren inte ta så stora lån. Ett uppskovstak begränsar säljarens möjlighet att skjuta upp vinsten. Om vinsten är högre än taket tvingas säljaren skatta av överskjutande belopp direkt.

Vid en presskonferens i juni 2016 presenterade Magdalena Andersson (S) och Peter Eriksson (MP) ett 22-punktsprogram som innehöll slopat tak för uppskov med det uttalade syftet att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Det var ett bra besked, men borde inte ha varit tidsbegränsat till den 30 juni 2020.

Dagen före hade alliansen lämnat de bostadspolitiska samtalen. På DN debatt motiverade alliansen avhoppet med krav på bättre utformning av flyttskatten, bland annat slopat uppskovstak.

Fram till den 30 juni 2020 finns det inte något tak för uppskovet. Säljaren får skjuta upp hela vinsten (bra), men måste betala en årlig uppskovsskatt (dåligt, skatten motsvarar en boränta på 3,25 %).

Januariavtalet innehåller inget besked om när uppskovsskatten ska avskaffas och inte heller om vad som händer med uppskovstaket framöver.

Bolund antyder i intervjun att regeringen kommer att ta bort uppskovsräntan, men återinföra uppskovstaket. Möjligen sker det samtidigt.

En säljare som har en reavinst på 3 miljoner kr kan idag skjuta upp vinsten om han köper en dyrare bostad, men måste betala 15 000 kr om året i skatt på uppskovsräntan.

Säg att taket återinförs samtidigt som uppskovsräntan slopas. Då får säljaren inte skjuta upp mer än 1,45 miljoner kr utan måste betala 341 000 kr i kapitalvinstskatt ovanför taket. Säljaren behöver då inte betala 7 250 kr per år i skatt på uppskovsräntan.

Kommer pensionärsparet att sälja då? Och kan barnfamiljen uppfylla sin småhusdröm?

Att köpa eller sälja bostad är livets största affär. Otydliga politiska besked får återverkningar på bostadsmarknaden. Minns hur beskeden kring amorteringskravet fick folk att i omgångar skynda sig att sälja och köpa före ett visst datum för att inte påverkas.

Småhusägare kräver besked

Landets småhusägare kräver nu klara besked från januariavtalet fyra partier. Är ni beredda att ta ett riktigt kliv mot slopad flyttskatt genom att både slopa uppskovsräntan och sätta stopp för återinfört uppskovstak? Eller är punkten om flyttskatten bara skönmålning för att få en uppgörelse till stånd?

Håkan Larsson, chefsekonom, Villaägarnas Riksförbund
Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund