Den som äger en helt vanlig villa i en medelstor svensk stad betalar nästan sex gånger så mycket i fastighetsavgift som den som äger en exklusiv bostadsrätt i en storstad. Det är ett systemfel, inte en slump.
I dag betalar villaägare en kommunal fastighetsavgift på till 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till ett tak. Bostadsrättsägare betalar endast 0,3 procent. Taket är dessutom betydligt högre för villor än för bostadsrätter och den höga procentsatsen för villor gör att de snabbt når taket.
Stora skillnader mellan boendeformer
I praktiken innebär detta att ägaren till en genomsnittlig villa i till exempel Eslöv eller Skövde betalar en fastighetsavgift på 10 425 kronor i år samtidigt som den som äger en exklusiv paradvåning på Strandvägen i Stockholm endast betalar 1 784 kronor. Men detta är inte en fråga om stad mot land, det är en fråga om rättvisa och skattemässig neutralitet.
Fastighetsavgiften som ersatte den impopulära statliga fastighetsskatten skulle skapa trygghet och förutsägbarhet. Men systemet är i grunden snedvridande genom att det gör skillnad på människor beroende på boendeform, inte på betalningsförmåga eller faktisk förmögenhet.
Ett system som bryter mot principen om likabehandling
Det finns inte något skäl till att två hushåll med likvärdiga ekonomiska förutsättningar beskattas olika bara för att den ena bor i villa och den andra i bostadsrätt.
Principen borde vara enkel: lika bostadsvärde, lika avgift. Dagens system bryter mot den principen. Procentsatserna och takbeloppen bör harmoniseras så att beskattningen blir neutral mellan olika boendeformer.
Inför valet har Villaägarnas Riksförbund frågat riksdagspartierna hur de ser på fastighetsavgiften och skillnaderna mellan småhus och lägenheter.
Vill partiet förändra fastighetsavgiften?
| Parti | M | SD | KD | L | C | S | MP | V |
| Ja | X | X | ||||||
| Nej | X | X | X | X | X | X |
Är det rimligt att småhus beskattas med 0,75% av taxeringsvärdet upp till 8 874 kr medan lägenheter beskattas med 0,3% av taxeringsvärdet upp till högst 1519 kr?
| Parti | M | SD | KD | L | C | S | MP | V |
| Ja | X | X | X | X | X | |||
| Nej | X | X | X |
Partiernas öppna svar i korthet
Moderaterna vill motverka höjd fastighetsavgift och återinförd fastighetsskatt, men ser att frågan kan ingå i en bredare översyn för att skapa ett mer rättvist system.
Sverigedemokraterna anser att dagens beskattning inte är logisk och att bostäder med samma värde bör beskattas mer lika, men har inga konkreta förslag.
Kristdemokraterna står bakom dagens system men anser att skillnaderna mellan småhus och lägenheter inte är rimliga och vill minska snedvridningarna.
Liberalerna vill behålla nuvarande nivåer och anser att skillnaderna i praktiken inte motiverar förändringar.
Centerpartiet vill förändra fastighetsavgiften och pekar på att dagens system missgynnar landsbygdskommuner.
Socialdemokraterna vill inte förändra fastighetsavgiften.
Miljöpartiet har inga förslag om förändringar.
Vänsterpartiet vill utreda en statlig fastighetsskatt och beskatta dyrare bostäder mer.
Vår analys
När människor upplever att skattereglerna slår olika utan saklig grund skadas förtroendet för skattesystemet. Det är hög tid att politikerna ser över skillnaderna mellan småhus och bostadsrätter. Att äga sitt boende ska inte innebära att man behandlas olika beroende på om bostaden råkar vara friliggande eller ligger i ett flerbostadshus. Att beskatta likvärdiga bostäder olika enbart beroende på juridisk konstruktion strider dessutom mot den princip om neutral beskattning som riksdagen länge sagt sig värna.
När samma typ av hus kan beskattas olika beroende på om de styckas av som småhus eller samlas i en bostadsrättsförening, skapas incitament för fastighetsutvecklare att välja den konstruktion som ger lägst fastighetsavgift oavsett vad som egentligen efterfrågas. Bristen på neutralitet leder till en snedvridning där det inte är hushållens faktiska önskemål utan skattemässiga överväganden som styr utbudet på bostadsmarknaden. Skattesystemet bör vara neutralt och inte driva fram juridiska upplägg som i första hand syftar till att minimera skatt snarare än att möta människors boendebehov.
I en enkät som Villaägarnas riksförbund ställt till riksdagspartierna svarar fem av åtta riksdagspartier att dagens skillnad i fastighetsavgift mellan lägenheter och villor är rimlig. Det är bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som anser att den bristande neutraliteten i fastighetsbeskattningen är orimlig.
Det innebär att det i nuläget saknas ett brett politiskt stöd för att förändra systemet, trots att orättvisan i beskattningen är uppenbar.
Kristdemokraterna är tydliga med att de vill minska de skattemässiga snedvridningarna mellan olika upplåtelseformer och därmed skapa mer likvärdiga villkor. Sverigedemokraterna och Moderaterna anser att frågan behöver utredas eftersom bostäder med samma värde bör beskattas lika.
Helen Forslind, chefekonom
