Brun träklubba på svensk lagbok

Varför dröjer beslutet om att ändra expropriationslagen?

När husägare måste flytta på grund av en gruva, järnväg eller något annat, garanterar inte nuvarande lagstiftning att ersättningen räcker till en ny bostad i närområdet. Regeringen har därför tagit fram ett utmärkt förslag som skulle lösa problemet. Men trots att behovet av den nya lagen är akut och den sedan halvannat år är klar för att antas, har inget hänt.

Villaägarnas Riksförbund har arbetat med att försöka få till stånd en bättre expropriationsersättning sedan år 2004. Då gällde det att villaägare behövde flytta på grund av att LKAB:s gruva i Malmberget skulle utvidgas. Man skulle kunna tro att alla för 20 år sedan hade en förståelse för dem som behövde flytta på grund av gruvan. Så var inte fallet. En hel del tyckte att när LKAB knackade på dörren var det bara att bocka och buga samt vara tacksam för vad LKAB behagade betala för huset.

Till att börja med erbjöds husägare några hundratusen kronor, vilket man inte kunde köpa eller bygga en likvärdig ersättningsbostad för. Ställdes det några högre krav på LKAB, ansåg dessa personer att det var kört för LKAB, gruvan, arbetstillfällena och orten som sådan. Något som även förhållandevis många kommunpolitiker också tyckte, men naturligtvis långt ifrån alla. Samtidigt gjorde LKAB miljardvinster.

Senare blev det aktuellt att flytta och riva Kiruna också. Flytt av samhällen på grund av gruvdrift beskrevs som världsunikt, men är tämligen vanligt utomlands vid gruvverksamhet. Hur man skulle kompensera boende som behövde flytta, hade varken regeringen eller kommunpolitikerna någon lösning på.

Villaägarnas Riksförbund utgick i stället från att det inte finns någon anledning att uppfinna hjulet på nytt. Bara i Tyskland har 120 000 personer flyttat på grund av gruvbrytning, så det man kliade sig i huvudet över i Sverige var sedan länge löst i Tyskland. Villaägarnas Riksförbund importerade helt enkelt sitt förslag om att boende ska tillförsäkras en så stor ersättning att de kan skaffa sig en likvärdig ersättningsbostad från Tyskland.

År 2016 föreslog dåvarande socialdemokratiska och miljöpartiska regering att man skulle få en ersättning så att man kunde skaffa sig ett annat boende i närheten. Men det fanns stora undantag, vilket Villaägarnas Riksförbund påtalade. Ändringen av expropriationslagen skulle ha funnits på plats den 1 januari 2017. Men sedan hände inget utan förslaget fick samla damm på Justitiedepartementet.

När Sverige fick en ny regering år 2022 tog justitieminister Gunnar Strömmer och hans kollegor på Justitiedepartementet fram det gamla förslaget samt såg till att lösa bristerna. Våren 2024 lade regeringen fram det reviderade förslaget, som samma vår fick tummen upp från Lagrådet och Villaägarnas Riksförbund. Det skulle ha klubbats igenom riksdagen hösten 2024 och så skulle den nya lagstiftningen ha börjat gälla den 1 januari 2025. Men trots att lagen sedan länge är klar för att antas i riksdagen har ingenting hänt. Något som är ovanligt.

Häromdagen kom beskedet att 6 000 personer behöver flytta i Kiruna (SvD). 850 småhus samt därutöver hotell, skolor och flerfamiljshus ska rivas där (Aftonbladet). Samtidigt vill EU se fler gruvor i Sverige (SVT) och nyöppningar av gamla gruvor är på gång (DN), vilket lär medföra fler rivningar av hus. Andra stora industri- och infrastrukturprojekt kan också innebära rivningar och konflikter mellan husägare och exploatörer. Något som knappast gynnar de boende eller näringslivet. Så justitieminister Gunnar Strömmer, se till att få den nya lagen klubbad i riksdagen. Behovet av den är akut.


Ulf Stenberg
Chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund

Debattartikeln publicerades i Länstidningen Östersund den 12 september 2025.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.