Expropriation innebär att en fastighet helt eller delvis tas över för ett allmänt ändamål, till exempel när vägar, järnvägar eller gruvor byggs. Den som förlorar sin mark eller bostad ska enligt lag få ersättning motsvarande marknadsvärdet. Men många villaägare upplever att det inte alltid täcker de verkliga förlusterna - exempelvis kan det vara svårt att hitta en likvärdig bostad på samma ort.
Villaägarnas arbete inspirerade
I sitt examensarbete Markägarnas rättigheter och ersättning vid tvångsvis markåtkomst av bostäder har KTH-studenterna Samia Mouhamed Siraj och Zara Camino Shayeghi undersökt om dagens regler i expropriationslagen verkligen säkerställer markägarnas rättigheter. De har också velat identifiera brister i lagstiftningen.
- Det som verkligen fångade vårt intresse var samhällsomvandlingen i Kiruna. Man har flera gånger hört att ”hela Kiruna stad måste flytta”, men inte lika ofta om hur detta kommer ske eller vad som händer med alla som måste flytta. Vi läste en artikel skriven av Villaägarna Så lyckades Villaägarna ändra expropriationslagstiftningen, och det var där vårt intresse väcktes på riktigt, säger Zara Camino.
Brister vid större samhällsomvandlingar
I studien konstaterar författarna att ersättningssystemet oftast fungerar, men att bristerna blir tydliga vid större samhällsomvandlingar då en stor del av bostadsbeståndet påverkas.
- När hela samhällen behöver flytta så påverkas hela bostadsmarknaden. En stor del av bostadsbeståndet försvinner och det finns en risk att orten inte har andra likvärdiga bostäder som lagen förutsätter, eller enbart har nyproducerade bostäder med ett högre marknadsvärde. Det gör att villaägare tvingas stå för merkostnaden av den nya bostaden, säger Samia Mouhamed Siraj.
Detta strider mot lagen som säger att full ersättning ska utgå och att fastighetsägarens ekonomiska situation ska vara densamma före som efter expropriationen.
- Villaägarna hamnar i en sämre ekonomisk situation än innan, vilket inte är skäligt. Lagen bör garantera alla en rättvis ersättning och garantera en ersättningsbostad i de fall när det råder särpräglade förhållanden på bostadsmarknaden, säger Zara Camino.
Lagen om ersättning behöver ändras
Enligt författarna bör lagstiftningen ändras så att ersättningen verkligen motsvarar den faktiska förlusten, särskilt på mindre bostadsmarknader.
Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund, intervjuades i arbetet och delar slutsatsen:
- Samia Mouhamed Siraj och Zara Camino Shayeghi har gjort ett utmärkt examensarbete. Deras slutsats är att dagens ersättning inte alltid räcker när man måste bygga nytt och det inte finns tillräckligt med begagnade hus att köpa i området, säger han.
Han pekar också på lagrådsremissen Förbättrad rätt till ersättning vid expropriation av bostäder som kom för 1,5 år sedan:
- Den behöver snarast klubbas igenom i riksdagen. Tanken var att den nya lagstiftningen i lagrådsremissen skulle vara på plats redan den 1 januari 2025. Den skulle rätta till bristerna som finns i nuvarande lagstiftning. I och med planerna på fler gruvor och nyöppning av tidigare gruvor i Sverige är det en oerhört angelägen lagstiftning för småhusägare att få på plats, avsltar Ulf Stenberg.
