Efter Europaparlamentsvalet 2024 bildades en ny EU-kommission bestående av 27 kommissionärer, en kommissionär för varje EU-land. Kommissionärerna kan liknas vid ministrar i en regering och ansvarar för olika politikområden de tilldelats av kommissionens ordförande.
Ett nytt politikområde för kommissionen 2024-2029 är en kommissionär med ansvar för bostadsfrågor. Den danske socialdemokraten Dan Jørgensen har en ”portfölj” där både energi- och bostadsfrågor ingår. Bostadsdelen i portföljen inkluderar ett flertal bostadsfrämjande uppdrag som ska locka till investeringar och ökat byggande, kommissionären ska också adressera systemproblem med korttidsuthyrning. Ett ytterligare uppdrag är också en social ambition i en europeisk plan för ”bostäder till överkomliga priser”. En dimension i planen för bostäder till överkomliga priser, är att ta fram förslag för hur medlemsstaterna ska kunna tillhandahålla finansiering för dessa billiga bostäder.
”Sociala bostäder” är främmande för Sverige
Runt om i Europa finns ett flertal olika lösningar för den sociala bostadspolitiken. I flera länder förekommer ”Sociala bostäder” där särskilda bostäder ges en subventionerad hyra för att husera inkomstsvaga grupper. I Sverige förekommer inte denna bostadsform annat än som isolerade experiment. Sociala bostäder kritiseras ofta för stigmatisering och för att skapa inlåsningseffekter då boende får svaga motiv för att förstärka sin ekonomi med följden att de blir av med sin socialbostad.
Sverige har istället en generell bostadspolitik och stark allmännytta, samt olika system för att stödja hushåll med svag ekonomi, som sociala kontrakt och "Bostad först”.
Med införande av sociala bostäder och påföljande bostadssubventioner riskerar Sverige behöva gå in och stödja andra länders många gånger omfattande behov av stöd, något som betydligt skulle öka kostnaden med ett EU-medlemskap. Vi skulle också påföras en kraftig förändring och styrning av vår egen bostadspolitik.
Villaägarnas Riksförbund är främmande inför tanken på att avhända Sverige centrala delar av bostadspolitiken och göra detta till något som utgår från Bryssel. När Villaägarna mötte sina europeiska systerorganisationer för samarbetsorganisationen UIPI:s 46:e kongress i Helsingfors 5-7 juni var budskapet till kommissionen enhälligt om att bevara bostadspolitikens nationella självbestämmande.
EU-byråkratins tillväxt
De bostadspolitiska utmaningarna och förutsättningarna i de europeiska länderna skiftar kraftigt. Något vi ändå alla har gemensamt är ökande regler och krav från EU som höjer kostnaden för bostadsbyggande. Det nyligen antagna Energiprestandadirektivet ställer krav på cykelparkeringar, fästen för solpaneler och en särskild klimatdeklaration för fastigheter. De är exempel på små åtgärder vars kostnader och motiv var för sig i specifika fall kan vara motiverade, men inte behövs överallt. Sammantaget gör ökade regler att prislappen för en fastighet stiger. EU-kommissionen som också har stora visioner att minska sin byråkrati, borde vakta på att bostadspolitikens regelbörda och centralstyrning inte får växa okontrollerat. Om inte annat kommer Villaägarnas Riksförbund och övriga europeiska fastighetsorganisationer vakta på detta genom UIPI.
Jonathan Lindgren
Samhällspolitisk expert, Villaägarnas Riksförbund
