Diagram hus ekonomi

Småhusägarna får ta smällen för Riksbankens penningpolitik

Landets småhusägare får agera slagpåse i Riksbankens försök att få ned inflationen. Inflationen är emellertid till stor del importerad. Den drog iväg när kriget i Ukraina kom och Europas gaslager sinade. Och mot detta biter inte räntevapnet. Istället för ytterligare räntehöjningar, borde Regeringen försöka få ned elpriserna genom sänkt elskatt.

Inflationen är ännu hög. I den senaste mätningen landade den på 6,4 procent. Inflationen är dock på väg ned och enligt Riksbankens prognos kommer den ligga på samma nivå som styrräntan framåt hösten. Trots det har Riksbanken meddelat ytterligare två höjningar fram till årsskiftet, från dagens nivå på 3,75 procent till 4,25 procent. De signalerar även att de kommer att behålla denna räntenivå fram till 2025. Från Villaägarnas perspektiv är vi kritiska till detta.

Under sommaren har antalet konkurser kraftigt ökat och når nu den högsta nivån på tio år

Den snabba räntehöjningen har medfört påfrestningar för både företag och hushåll. Ekonomins motståndskraft har varit förvånansvärt stark, men nu observerar vi en ökning av antalet konkurser. Under sommaren har antalet konkurser kraftigt ökat och når nu den högsta nivån på tio år. Hotell- och restaurangbranschen är särskilt drabbad. Men vi ser även stora bekymmer inom bygg- och fastighetssektorn.

Men det är inte bara företag som står inför svårigheter. Många småhusägare befinner sig i en tuff situation. I april 2022 låg de rörliga bolåneräntorna i genomsnitt på 1,5 procent. Nu ligger räntorna på 4,5 procent och förväntas öka till runt 5 procent om Riksbanken fortsätter höja styrräntan. Det innebär att räntekostnaderna har ökat från cirka 850 kr per månad till 2 900 kr per lånad miljon.

Dålig ekonomi driver familjer från sina hem

Så länge arbetslösheten inte ökar kan situationen vara hanterbar. Men om en lågkonjunktur dessutom leder till ökad arbetslöshet kommer många hushållsbudgetar hamna i obalans. Och om människor drivs från hus och hem på grund av dålig ekonomi kommer detta att ha en negativ påverkan på hushållspriserna. Historiskt sett sprider sig problem på bostadsmarknaden ofta till finanssektorn.

Villaägarna har varit aktiva i debatten mot Riksbanken. Tidigare var vi kritiska till att Riksbanken höll räntan på negativa nivåer, då detta kunde riskera att skapa bubblor i det ekonomiska systemet. På samma sätt anser vi nu att Riksbanken bör vara försiktig framöver för att undvika att Sverige hamnar i samma problem som på 90-talet, med hög arbetslöshet, instabil bostadsmarknad och finansiell turbulens.

Sannolikt att inflationen snart faller

Inflationen faller dessutom på bred front internationellt, både inom EU och USA. I USA ligger inflationen på 3,2 procent och historiskt brukar den svenska inflationen följa den amerikanska med några månaders fördröjning. Detta är ytterligare ett argument för att Riksbanken bör avstå från ytterligare räntehöjningar.

Tyvärr verkar det som att åtminstone en räntehöjning är att vänta. Sverige har en ny riksbankschef, Erik Thedéen och nyinrättade riksbankschefer tenderat att vara mer "hökaktiga" i sina beslut tills de har mer erfarenhet. Tydliga exempel på detta är den amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan, men även den tidigare svenska riksbankschefen Stefan Ingves. Det innebär att småhusägare behöver förbereda sig på att penningpolitiken kommer att fortsätta vara stram under lång tid.

Riksbanken borde sänka styrräntan inom ett halvår

Villaägarna anser att Riksbanken bör börja sänka styrräntan när den når samma nivå som inflationen. Enligt Riksbankens prognos kommer detta att ske under hösten eller vintern 2023. Att hålla styrräntan på 4 procent fram till 2025, så som Riksbanken aviserat, förefaller huvudlöst och skulle få mycket negativa konsekvenser både för samhällsekonomin och för enskilda hushåll.

De som äger sitt boende drabbas oproportionerligt mycket av Riksbankens räntepolitik. Det är i grunden orimligt att husägare får agera slagpåse för att få ned inflationen.

Vill regeringen dämpa inflationen, bör den istället överväga att sänka skatten på el.

Inflationen består till stor del av höga elpriser. Men de höga elpriserna beror på kriget i Ukraina och mot det biter inte Riksbankens räntevapen.

Vill regeringen dämpa inflationen, bör den istället överväga att sänka skatten på el. Sänkta elpriser skulle dels minska hushållens direkta kostnader, men det skulle även minska företagens elkostnader – vilket i sin tur kan leda till sänkta varupriser och sänkt inflation.

Håkan Larsson styrränta graf.png

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.