Sverige är ett av de länder i Europa där det sker flest sprängningar. Antalet sprängningar i Sverige ökade från 76 till 119 mellan januari och augusti jämfört med samma period förra året, enligt Polisen. Allt tyder på att 2025 kan bli det värsta året hittills när det gäller sprängningar.
Risken att drabbas har alltså ökat kraftigt. Vid en sprängning skadas ofta inte bara det hus som är målet, utan även många andra i närheten.
Villhemförsäkringen täcker inte allt
Om den som ligger bakom sprängningen inte kan betala skadestånd kan villahemförsäkringen delvis ersätta skadorna. Men på grund av åldersavdrag, självrisk och andra undantag får de drabbade ändå ofta betala mycket själva.
Ju äldre sakerna är, desto mindre ersättning får de drabbade. Om till exempel ytterdörren, köksskåpen, hallspegeln eller värmepumpen förstörs, brukar ersättningen vara lägre än kostnaden för att reparera eller köpa nytt.
För ett vanligt småhus kan kostnaderna som inte täcks av försäkringen bli flera hundratusen kronor. Det handlar om utgifter som de drabbade tvingas till och som de annars inte skulle ha haft.
Ofta beror kostnaderna på åldersavdrag – alltså att försäkringen ersätter mindre för äldre saker som fungerade bra och som de drabbade inte hade tänkt byta ut. Att återställa skadade delar av huset höjer sällan värdet på fastigheten.
En köpare skulle till exempel inte betala mer bara för att ytterdörren är ny. Om de drabbade saknar försäkring kan de få brottsskadeersättning för till exempel förstörda glasögon och kläder, men oftast inte för mobiltelefoner, krossade fönster eller annan egendom som gått sönder.
När personer som drabbats av en sprängning kräver skadestånd kan domstolen ibland besluta att deras krav inte tas upp i brottmålet, eftersom det skulle bli för krångligt. De drabbade måste då istället driva sitt krav i ett separat mål mot den misstänkte. Det kan göra att det tar mycket längre tid innan skadeståndet prövas.
Rättsväsendet behöver mer resurser så att skadeståndsanspråk efter sprängningar kan prövas direkt i brottmålet samtidigt som domstolen avgör om de åtalade är skyldiga. Domstolen ska egentligen bara, ungefär som i ett försäkringsärende, bedöma om reparationskostnaderna hänger ihop med sprängningen. I praktiken kan det ändå vara svårt att få ut skadestånd, eftersom många gängkriminella saknar officiella tillgångar och inkomster.
Inför extrastöd för sprängningsdrabbade
Att kriminella gäng utför sprängningar har nu blivit så vanligt att det är tveksamt om det är rimligt att småhusägare och andra ska behöva stå för de extra kostnader som de orsakar.
Varför ska de som bor i närheten betala för gängens bomber? När skogsägare drabbades av stora skador efter stormen Gudrun för 20 år sedan fick de ”Gudrunstöd” från Sverige och EU.
Samhället kan alltså hjälpa till vid allvarliga händelser. Villaägarna vill därför att ett särskilt stöd införs för att täcka de extra kostnader som sprängningsdrabbade får. De är ju nästan aldrig gängkriminella själva, utan bor bara nära platser där bomber exploderar.
Medborgarnas förtroende för den svenska rättsstaten kan minska om oskyldiga som drabbas av grovt gängvåld tvingas betala extra kostnader efter sprängningar.
Det är istället samhället som borde skydda småhusägare och andra samt ta ansvar för de extra kostnader som sprängningarna orsakar.
De kostnader som nu drabbar oskyldiga är en indikation på att statens våldsmonopol är på väg att gå förlorat.
Ulf Stenberg
Chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund
