I Sverige kan söktjänster som Ratsit och MrKoll lägga ut våra personuppgifter på sina hemsidor med stöd av grundlagen. Där kan vem som helst se vilka som bor på adressen, hur många och hur gamla de är. Man kan se om familjen har bil och vad den är värd, vad bostaden är värd och om någon i familjen har kopplingar till ett företag. Så har det varit sedan 2003 när grundlagen anpassades till internet.
Söktjänsterna är ett perfekt verktyg för kriminella. De behöver bara ta upp mobilen för att hitta en äldre ensam husägare och utsätta honom eller henne för ett inbrott eller ett rån. De underlättar telefonbedrägerier mot äldre genom att bedragare kan använda information från söktjänster och framstå som trovärdiga. De möjliggör hot- och våldsbrottslighet, vilket ofta förekommer i samband med gängkonflikten. De kan även användas för påtryckningar, bland annat mot offentliganställda.
Utredningens förslag innebär i praktiken att söktjänsterna kommer att behöva följa GDPR. Därmed krävs laglig grund för att få lägga ut våra personuppgifter, till exempel samtycke, och som privatperson har man rätt att bli glömd. Då blir det svårare för kriminella att kunna kartlägga sina brottsoffer. Det är en rimlig lösning.
Offentlighetsprincipen ska inte ändras
Det finns två typer av söktjänster. Villaägarnas engagemang handlar om personsöktjänster, medan Westerholm värnar rättsdatabaser som innehåller domar. Utredningens förslag gäller båda.
Rättsdatabaser används bland annat för bakgrundskontroller. Nu utreds frågan om hur sådana ska kunna göras i framtiden.
De används också av journalister. Det kan krävas mer resurser för journalister att göra sitt jobb, men offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar ska inte ändras. Rimligen kan journalister i länder som inte har en lika tillåtande lagstiftning som vi också granska makten.
För övrigt finns det en uppenbar ”risk” för att Sverige behöver anpassa sig till GDPR ändå beroende på hur EU-domstolen dömer i ett aktuellt fall som berör en rättsdatabas. Domen väntas komma inom kort.
Sverige har förändrats sedan 2003. Vi är digitaliserade och har en helt annan brottslighet. Vi befinner oss i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge och står inför AI-utveckling. Vi måste anpassa vår grundlag till dagens och morgondagens Sverige. Nu är det hög tid för regeringen att lämna en proposition så att det första beslutet om grundlagsändring kan fattas före valet.
Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund
